Annie Lööf – svenska folkets fiende nr 1…?

Bästa läsare!

Centerledaren Annie Lööf har ”hängts ut” av Miljöpartiet för misstänkt medlemskap i  sällskapet Trilaterala kommissionen som är ett utomparlamentariskt forum för politiskt inflytande på global och kontinental nivå. Kommissionen grundades i mitten av 1970-talet av David Rockefeller, Henry Kissinger och Zbignew Brezinski för att forma ett starkare samarbete mellan Nordamerika, Västeuropa och Japan. Detta skedde i en tid då Östeuropa, Sovjetunionen och Kina var helt kommunistiskt styrt, och organisationens existens ansågs vara berättigat för att smörja de ekonomiska systemen i ”den fria världen”.

Sedan dess har Sovjetunionen upplösts och fått en liberalkonservativ regim, Östeuropa integrerats med övriga Europa och Kina blivit ett av de största marknaderna för västvärlden med sin pseudo-kapitalistiska planekonomi. Vad har trilaterala kommissionen kvar att göra i dessa dagar, kan man fråga sig.

Innan jag resonerar om denna sak ska jag bara bekräfta att Miljöpartiets uppgifter stämmer. Annie Lööf är medlem i Trilaterala kommissionen, jämte Carl Bildt och Tove Lifvendal för att nämna två andra personer med politiskt inflytande i vårt land. Socialdemokraten Urban Ahlin (som nämnts som potentiell ny S-ledare efter Stefan Löfvén) har också varit medlem, men det är troligt att det är hans plats som Lööf tagit. Hon finns med i den officiella medlemslistan.

Att Miljöpartiet är indignerade över Annie Lööfs medlemskap får vi ta med en nypa salt. I deras fall handlar det nog enbart om att smutskastning, även om det i sak är ett problem att Lööf har kopplingar till trilaterala kommissionen. Å andra sidan har misstankarna funnits sedan länge att hon har kopplingar till den globala makteliten. Redan på det sätt hon tillsattes (minns Rune Lannerstrands beskrivning av hur hon lyftes fram som ”enda kandidaten”, och som fick en mild och regisserad behandling av sin partistyrelse där Lööf exponerades för ett ”intervjusamtal” istället för en regelrätt utfrågning i samband med nomineringen) och sedan lyftes fram av medierna med en minimal kritisk granskning. Att hon deltog i Bilderberggruppens session häromåret är ytterligare en indikation på att hon är utvald av den globala makteliten och ”godkänd” som statsminister.

Det kan i sammanhanget inflikas att Carl Bildt och Tove Lifvendal (vars agenda jag skrivit om här år 2013) också besökt Bilderberggruppen. Lifvendal har varit tongivande i att skapa en bild av att multikultur fungerar (med bl.a. Israel som ett föregångsexempel, häpp!) och har under hela sin tid på MUF talat för fri invandring och under sin tid som redaktör på SvD verkat för att konvertera Sverige till en lydstat direkt under regimen i Washington. Och inte heller Carl Bildt hade något intresse av att hejda Fredrik Reinfeldts provocerande politik om att ”öppna era hjärtan”. Man kan i sammanhanget fråga sig om Reinfeldt bedrev denna politik trots eller p.g.a. Carl Bildts medverkan i regeringen.

Åter till Trilaterala kommissionen som sådan och deras verksamhet.

Det är förvisso sant att det är en ”diskussionsklubb” och att man har en intern publikation kallad ”Trialogue”. Men det är också lika sant att kommissionen är ett nätverk som har möjlighet att hålla medlemmarna uppdaterade  med förhandsinformation i viktiga frågor – en förhandsinformation som också kan innehålla direktiv om hur man bör förhålla sig till frågorna. I praktiken blir detta instruktioner till medlemmarna. Här får medlemmarna insikt i hur världspolitiska frågor är tänkta att genomföras. Med andra ord, kommissionens verksamhet är agendasättande.

En konsekvens av trilaterala kommissionens verksamhet blir en ideologisk och intellektuell likriktning, vilket vi också kan se är en utveckling som också uppstått på nationell nivå i flera av de länder som har deltagare i kommissionen.

Det ska i sammanhanget också påpekas att trilaterala kommissionen inte är ensam i sitt slag, utan kopplas till andra organisationer med liknande intressen och syften, vilka tillsammans kan lägga budskap i den gemensamma eko-kammaren så att deras värderingar blir normsättande för det offentliga samtalet i press, radio och TV samt hos den breda majoriteten av beslutsfattare.

Att Annie Lööf är medlem i detta när förvånar mig inte. Tvärtom, hennes beteende inom den svenska politiken förutsätter att hon har kopplingar till den globala makteliten, även om hon själv bara är en marionettdocka. Med rött hår.

Om hon är svenska folkets fiende nr 1 törs jag inte säga. Jag tror att förstaplatsen delas av minst ett dussin skadliga människor. Tyvärr.

Hälsar eder Peter Harold

Om Peter Harold

Libertariansk skribent och författare. Driver den libertarianska bloggen "Skrivarens Blogg".
Detta inlägg publicerades i Demokrati och frihet. Bokmärk permalänken.

12 kommentarer till Annie Lööf – svenska folkets fiende nr 1…?

  1. Micael Lidén skriver:

    Rebloggar detta på micaelsblogspot

  2. ceskyraj skriver:

    Jag har också kollat Trilaterala kommissionen. Bland deras Public Servis medlemmar kan du hitta även Anna Ekström socialdemokratisk gymnasie- och kunskapslyftminister. Än så länge minister. Annies maktsträvan kunde kännas under alla dessa år som hon är partiledare. Nu har vi förklaring till varför hon agerar som hon gör. Hon fick uppgift att nå statsministerpost. Ett smutsigt spel pågår i kungarike Sverige. Och smutsigare blir det under kommande 4 år. Vad kommer att hända när lågkonjuktur kommer och bidrag till migranter måste minska? Ska pengar tas i stället från andra svenska medborgare? Ska migranter starta protester med kravaller? Inbörders krig startar? Och folket bryr sig inte, det kunde vi se i senaste valet. Varför är så många fega? Jag tror att de är indoktrinerade under så lång tid så att de hamnade i masspsykos. Och ny generation är marrinerade i extrem feminism och gendertjafs. Stakars alla unga, vilken framtid som väntar.

    • Peter Harold skriver:

      Well, i skenet av hur hon obstruerar för sina allians-partners är jag inte riktigt säker på att statsministeruppdraget är hennes prio 1. Vi har redan sett att hon är villig att låta S regera, framför allt manifesterat i att hon vid ett antal tillfällen ”räddat” Stefan Löfvén från att förlora regeringsmakten under den gångna mandatperioden (och minns att Löfvén också är sanktionerad av det globala etablissemanget; de anser att det är ok att pungslå svenska skattebetalare och freda storföretagen). Hon är inte villig att försätta sig själv i samma sits som honom utan en garanti om att få ett stabilt regeringsunderlag. Så en väg för henne är alltså att splittra alliansen och eventuellt ta plats i en S + C + FP-regering. Jag tvivlar inte att hennes beröringsskräck för SD är äkta, men den fyller också en väldigt strategisk funktion för henne så att det globala etablissemangets intressen kan fortsätta att råda hos den sittande regeringen (oavsett vilken färg den har).

  3. Peter Sjöström skriver:

    Något jag missat är hur den svenska politikerkåren hela tiden värjer sig mot SD . SD är det parti som vurmar mest för Israel . De som styr Bilderberg Romklubben Trilaterala kommissionen samt byrån för utrikesangelägenheter , kommer nu inte på dess rätta benämning är ju också väldigt vänliga i sin inställning till Israel . Är de svenska politikerna dumma på riktigt ( jo det vet vi ju. ) eller luras de bara , lurar sig själva . Spåren korsar varandra ideligen tycker jag . Har läst Eustulins bok om Bilderbergs . Där är många Aha – upplevelser . Som ett facit . Snygg fotoshoping på Annie . De är skickliga på att få politiker att se bättre ut ! Mvh Sjöström

    • Peter Harold skriver:

      Haha! Ja, det här är nog bästa versionen jag sett av henne på länge…! 😉

      Jag har inte läst Eustulins bok, men när det gäller frågan om Israel så tror jag dels att inget parti – eller i vart fall inte ett nytt parti – har en chans om man är öppet kritiska till staten Israel. SD har valt att vara öppet entusiastiska till Israel, och detta anser jag beror på att det finns (i det fördolda) stort stöd för SD som ju fått stå för kampen mot jihad i den svenska riksdagen. Om SD slåss mot antisemitism i Sverige så kan inte något av det andra partierna ”bjuda under” SD, vilket gör det lättare för judiska lobbyingorganisationer att jobba gentemot makthavarna i landet (vilket vi nu ser resultat på i form av inskränkt yttrandefrihet och informationsfrihet på Internet).

  4. Risto Matinen skriver:

    Vilken som ska sitta överst på förrädarlistan kan man diskutera, men långt före henne ligger fortfarande Fredrik den Onde, Rövén, Bildt i nämnd ordning…

    Vidare har vi andra än identifierbara som personer, såsom globalister, påtryckare och invällare.

    Samtliga bör dock termineras: Så här på fredagskvällen erbjuder jag att betala för tre träffande skott per skalle för samtliga nämnda ovan…

  5. Risto Matinen skriver:

    Att det gått så illa beror på flera faktorer, bortsett ifrån sådana vidriga politiker såsom Avlöv.

    1. Politikerna har fått in i helvete för mycket att bestämma om. De ska inte finnas eller bestämma om pyttelite: Endast om försvar, polis och rättssystem. Skrivaren må invända att även om det må det konkurreras om. Men nej, säger jag! Det kan ske territoriellt som förr, dvs i olika länder.

    Själv har jag bara en aning varför s.k. anarkokapitalister bekänner sig till ”mångfald” när det gäller lag och ordning. Det är väl en feodal princip, där flera privatarméer etc tilläts att plundra folken? Det försvann väl för att det ansågs, med rätta, skapa oreda och inbördeskrig?!

    Ta en så simpel sak som lagar. De ska förvisso vara få, men vi ska också hålla med om helst allt. Jag kan t.ex. inte ens tolerera närvaron av shariapolis. De ska inte konkurrera här utan utrotas.

    2. Socialister har haft makten i hundra år och infiltrerat alla hörn i svenska staten, som numera är antisvensk. Socialisterna jobbar för finanskapitalet, oavsett om de känner till det eller ej.

    3. Politiker består främst av psykopater och är därmed till salu.

    4. Alla partier är toppstyrda och är därmed till salu.

    5. Globalister med enorm ekonomisk makt har köpt alla/flesta politiker. Och de äger dessutom nästan alla media, ifrån de som borde berätta sanningen till de som alltid ljuger. Däremellan finns nöjesindustrin som styrs av samma

    • Peter Harold skriver:

      Det kanske kommer som en överraskning, men jag håller med dig om punkt 1 (”Politikerna har fått in i helvete för mycket att bestämma om. De ska inte finnas eller bestämma om pyttelite: Endast om försvar, polis och rättssystem”), även om jag helst föredrar att se detta som en sista mellanlandning innan vi tar det slutgiltiga steget till den helt decentraliserade civilisationen som lever och frodas utan politiskt makt och styrning. Kunde vi bara komma så långt som i din vision hade vi i vart fall kommit ett gott steg på väg åt rätt håll.

      Att anarkokapitalister skulle vilja skapa ett feodal-samhälle med den starkes rätt att plundra den svage har jag svårt att tro på därför att skulle bryta mot icke-aggressionsprincipen så att det bara sjunger om det. Dessutom skulle en sådan civilisation leda till bildandet av ”H-H Hoppe-partiet” som hänvisar till den gode historikerns notering om att härskare som inte behagar folket kan finna sig att få det kungliga huvudet med sin guldkrona frånskilt resten av huvudet.

      Det bästa vore ju om nationer kunde bestå eller omformas, och att de självständigt sökte efter sina bäst anpassade styrelseformer, och att folk röstade med fötterna för att flytta till den kultur de föredrog att leva med – istället för att flytta sin kultur till andra länder där de kan leva på värdfolkets bekostnad.

      Dina övriga punkter placerar vi i faktarutan. De behöver inte redigeras innan dess. Amen.

      • Risto Matinen skriver:

        Nja, avsåg inte att ankorna vill ha ett feodalt samhälle, men ”mångfald” på samma territorium inom försvar, polis och rättsväsen har prövats förr, bl.a. feodalt och det fungerande inte bra.

        Så varför skulle det fungera nu? Snarare ett recept för ökade konflikter…

        • Peter Harold skriver:

          Naturligtvis *kan* det gå åt fanders. Om det inte finns en motkraft till en grupp som kan tillskansa sig makt så finns det en uppenbar risk för maktmissbruk (och dit får vi nog räkna privatarméer som plundrar). Därför är det viktigt att ett fritt samhälle bygger på grundläggande rättsprinciper (som t.ex. respekt för egendomsrätten och principen om icke-aggression) som agerar i ett tidigt skede när det finns avvikelser.

          Idag har vi inte problemet att det kan gå åt fanders med samhället. Idag är problemet att det redan gått åt fanders… ,-)

Du är välkommen att kommentera inlägget! Jag tillämpar yttrandefrihet, men du tar givetvis ansvar för det du skriver. Reklam åker dock i runda arkivet.

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com-logga

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s