Jag kan inte släppa Karl Hedin-affären…

Bästa läsare!

Jag tillbringade något dygn i ett obehagligt kallt Bergslagen i samband med julhelgen för att se hur renoveringen av länsväg 250 avlöpt (en av mina favoritvägar när jag åker norrut).

Efter att ha välkomnat vintern från skrivbordet inomhus så frös jag som ett magert svin när jag nu var sällskaplig och följde med folket ut på vinterfärd med bilresa och promenad. Visst fanns det snö, men inte tillräckligt mycket så att jag kunde skylla på detta och stanna hemma. Dock visade mina Stockholmsvänliga dubbfria vinterdäck på bilen sin sanna färg. D.v.s. lika blekt som det underlag de slirade på, för att uttrycka det milt. Därav blev det ingen fullbordad utflykt till fornborgen invid sjön Ulvramen som jag hoppats på (och som jag oförsiktigt nog nämnt på sådant sätt att mitt sällskap blev inspirerade att dra ut mig ut ur stugvärmen).

För flera år sedan förlade jag början av en alltjämt ofullbordad roman till denna miljö. Jag har föreställt mig att detta verk skulle bli min magnum opus, men jag inser att jag inte har tid att skriva den, och att ingen egentligen har lust att läsa historien med mindre än att jag som författare vore extremt känd i vårt land. Och det förhållandet råder icke. Berättelsen var i vart fall förlagd till vikingatiden, och tro det eller ej, det var om dessa människor mitt sällskap refererade till medan vi halkade fram på de isiga vägarna – till fots.

” – Du verkar inte vara nån riktig viking, Peter! Hö hö!” fick jag höra.

Jag försökte att – med skallrande tänder – förklara att vikingarna hade förmånen att leva under ett klimat som var varmare än vårt. Våra förfäder rodde till Nordamerika bara för att finna fina vindruvor, vilket man näppeligen längre finner ens i livsmedelsbutiken här, klagade jag.

I min berättelse var Ulvramen en utpost för en individ som ville slippa leva med det övriga samhället. Jag har med vänner och bekanta resonerat om att man på samma sätt borde säga tack och adjö till storstaden och flytta ut i enslig vrå för att antingen observera det övriga samhällets förfall, eller rent av uppmuntra andra dissidenter att bygga en ny gemenskap.

Men sen var det där med Karl Hedin och den blivande exfrun som kom på den briljanta planen att anmäla honom som vargmördare och få honom i fängelse, varvid statsmakten – vilken redan ser nämnde Hedin som en dissident – grep till alla möjliga tvångsmedel för att försöka få honom inlåst för lång tid. Ett av dessa medel var telefonavlyssning.

Telefonavlyssning? För att ha varit ute och letat efter en varg? Detta är en omständighet som jag finner högst tvivelaktigt, fastän jag har en viss sympati för vargdjuret (oräknat att jag ser dess existens här bland människor som extremt problematiskt).

Om statsmakten är så finkänslig för rovdjurens välbefinnande, hur lär inte samma institution förhålla sig om en fritänkare som kritiserar nämnda statsmakt flyttar ut på landet och bestämmer sig för att förlägga sin motståndskamp på en plats där chanserna att rå om sig själv är betydligt bättre?!

Telefonavlyssning lär nog i sådant fall kompletteras med andra trakasserier. Redan idag kan polismän påstå att ” – Du ser ut som du går på narkotika”, varvid de kan gripa dig, ta dig till förhör och eventuellt även samtidigt verkställa husrannsakan. Givetvis förväntar de sig inte hitta knark, men de kan ändå markera med sitt intrång att de har makt över dig. Vem vet, de kanske tar en till ett förnedrande förhör därför att man råkat trampa på en fridlyst blomma i skogen?

På den gamla goda tiden hade polisen sannolikt letat efter ett vargkadaver om de velat göra någonting åt Karl Hedin. Men ”nu” anno 2018 (ja, detta hände ju ifjol) så är polisen och åklagaren mer intresserad av att lyssna på hans telefonsamtal, läsa av vad han har i sin dator, vända upp och ner på bostaden samt kartlägga hela hans umgängeskrets, och så vidare. Detta var viktigare än att hitta någon mördad varg. Och detta beteende tycker jag säger en hel del om staten och dess s.k. rättsvårdande institutioner.

Det faktum att den statliga jakten på Karl Hedin är ett ärende för den Nationella Operativa Avdelningen (f.d. rikskrim) säger faktiskt en hel del om våra lagstiftares prioritering. Vi har här ett misstänkt brott som anmälts på tvivelaktiga grunder, men som genererat en gigantisk insats i statsverken.  Och detta medan våldtäkter utförda av främmande individer med etnicitet som aldrig kan nämnas i public service eller av systemmedierna är siffror utan ansikte, siffror som alltid utsatta för ett relativiserande av den politiskt korrekta åsiktsförmedlareliten, blir systematiskt avskrivna.

Det verkar inte som att polisväsendet är mer sansade ute på landet än inne i Stockholm. Snarare tvärtom. I Stockholm aktar man sig nogsamt för att inte irritera buset, i synnerhet om dessa härjar i förorterna och eldar bilar, sopcontainers och daghem p.g.a. rådande socioekonomiska faktorer, medan en företagsledare ute i provinserna som uttrycker obekväma åsikter ska behandlas som den häxa man är på väg att föra till bålet.

Sorry, men jag ser inga tecken på att vi som vill ha ett frihetligt Sverige kommer kunna vinna kampen. I vart fall inte förrän vi gör upp en plan.

Om 2019 lämnar några positiva tecken  ifrån sig uppmanar jag läsaren att skyndsamt sprida kännedom om detta i kommentarsfältet.

Hälsar eder Peter Harold

Annonser

Om Peter Harold

Libertariansk skribent och författare. Driver den libertarianska bloggen "Skrivarens Blogg".
Det här inlägget postades i Politik. Bokmärk permalänken.

36 kommentarer till Jag kan inte släppa Karl Hedin-affären…

  1. Björn Sveninge skriver:

    Jag tror du är en insikt på spåret Peter.
    Det behövs en Motståndsrörelse.
    #1 är en organisation.
    Man ser det i Frankrike på de Gula västarna, de är rätt ute men saknar en ledare och en organisation.
    Så gick det inte till när de nuvarande makthavarna gjorde revolution, den franska revolutionen.
    Från frimurarna i Sverige är naturligtvis inget att vänta.

  2. marald12 skriver:

    Gott Nytt År Peter

  3. hellertz skriver:

    Tack Peter för dina tänkvärda, ofta roande, ofta språkligt njutbara inlägg i viktiga frågor. Dina inlägg sår viktigare frön hos fler läsare än vad en roman skulle ha gjort.
    Vill på det här sättet tacka och innerligt önska dig ett Gott Nytt År!
    Pia Hellertz

    • Peter Harold skriver:

      Tack detsamma! 🙂 Ja, i mån av tid och uppslag gillar jag att skriva om mina tankar. Men ibland blir det så ”stora” tankar att jag är utmattad och ser att bloggposten är oläsbar p.g.a. sin längd – och tyvärr för illa skriven för att kunna platsa i en bok. Jag tror att med tiden måste jag nog börja med e-bokformat, säg c:a 20-25 sidor för att utveckla ett resonemang och ett koncept i dess helhet.

      Men när ska man få tid till det…? 🙂

      • hellertz skriver:

        Min lösning på problemet blev att skapa min Boksida där jag lägger in artiklar om sånt jag läst, böcker och artiklar, samt stoppar in mina egna kommentarer och tankar. Då kan det få bli långt. Min ”månartikel” blev på 40 sidor :-D. Men det är nog den enda med det omfånget.
        Ibland hittar okända dit och det är roligt när de då hör av sig med kommentarer, men det är faktiskt inte min strävan att bli läst, bara att få ”skriva av mig” – http://www.piahellertz.com/Bocker.htm. Den börjar bli rörig.
        Just nu har jag påbörjat min sjunde bok, ”Döden är Livets största överraskning”. Insåg att det var hög tid att börja eftersom jag är 77+ och närmare döden än födelsen.
        Måste du välja antingen eller, Peter? Det skulle bli tomt om du bara börjar skriva e-böcker och slutar med din intressanta blogg. Lycka till med ditt val!

        • Peter Harold skriver:

          Nejdå, inte att välja antingen eller! 🙂 Det är snarare så att jag då väljer att låta en lång text ligga till sig och mogna, och redigera och komplettera den, och sen ha den som sitt eget fristående verk, kanske som ett bibliotek liknande ditt.

  4. Vauen skriver:

    Väg 250 är väl inte hemsk att åka direkt. Men väg 256, speciellt runt Hästbäck och mot Sala är fantastiskt vackert bitvis. Och Hästbäck är bara minuter bort från KH’s sågverkskamouflerade varg-förintelseanläggning i Karbenning. Hela denna storyn är en facepalm av galaktiska proportioner, men detta är ju Sverige av idag. Myndighetsutövare måste få ta ansvar för sina handlingar, annars kommer dom balla ur på detta vis och trakassera ”patriarkatet” och allt dom ser som OK att ”stå upp emot”. Det är väldigt omogna och fega människor som styr och ställer i vårt land.

    • Peter Harold skriver:

      250:an är en suverän väg eftersom den följer Köpingsåsens kurvatur, om man får uttrycka sig som så, men den blev uppgrävd i somras. Jag kom från Köping nån gång i juni och såg någon varningsskylt, men kunde inte ta den på allvar. Vem tusan gräver bort en väg, tänkte jag skeptiskt. Jodå, nån hade gjort det. En meter vägbana saknades. Intressant!

      Jag vet precis vad du menar när du nämner Hästbäck. Alla dessa kullar och djupa sänkor. Mycket vackert. Jag brukar faktiskt svänga av vid Hedemora och köra Norberg/Karbenning för att slippa de värsta Stockholmstrafikanterna som är på väg till eller från Rättvik. Men nästa sommar kommer jag flytta körsträckan längre västerut, och köra på östra sidan av Barkensköarna, och sedan köra en mindre väg mot Skenshyttan. Det blir som att man gör en skiktröntgen av Bergslagen, när man väljer en ny väg för varje resa…

      • Vauen skriver:

        Det var tydligen ABB i Ludvika som grävde upp hela bergslagen i somras. Det förstärktes broar och breddades vägar. Det var billigare än att bygga järnväg enligt vad jag fått veta. Men var nog hårt för en del små företag som inte fick kunder som vanligt. Detta valde dom göra i Juli – Augusti vilka alla som åkte på semester genom denna trakt märkte av såklart …

        • Peter Harold skriver:

          Enligt NVDB har 250:an bärighetsklass 1. Jag minns inte om den hade det tidigare. I alla fall blev det bra gjort. Jag har kört tung lastbil där, och det var inte alltid kul att få möte med likadant ekipage, i synnerhet inte de brutala timmerbilarna som kör som om de jobbade på Postverket, haha!

          Skeppar ABB Ludvika ut via hamnen i Köping?

  5. Vauen skriver:

    Och god fortsätting!

  6. hllviken skriver:

    JAG VILL HA EN SVENSK MATTEO SALVINI!

  7. Risto Matinen skriver:

    Tja, förr eller senare kommer våldtäktsnegern och övriga våldtäktsinvällare att utrotas! Inte bara i Sverige och i resten av Europa, utan i hela världen…

    Innan, kommer vi svenskar och andra vita som kämpar emot utrotningsförsöket på oss, jagas av antisvenska staten på alla konstiga sätt, medan grova brott av invällare resulterar i bra från betalt, till löjligt låga straff eller frikännande, trots full bevisning…

    Det konstiga här är att folkmordsmarxisterna i antisvenska staten redan vågar ge sig på en svensk som har stora resurser att svara. Är de så stöddiga? Verkar så! Kommer den asocialdemokratiska djupstaten att klara av det?

    NEJ! Det hoppas och tror inte jag! Förmodligen finns redan hundratusentals svenskar som har fått mer än nog av antisvenska staten och deras parasitarmé av invällare…

    • Peter Harold skriver:

      ”Tja, förr eller senare kommer våldtäktsnegern och övriga våldtäktsinvällare att utrotas! Inte bara i Sverige och i resten av Europa, utan i hela världen…”

      Staten står på deras sida. Vi måste nog dänga till staten också för att få en vändning på kursen.

  8. Ett gammalt gristrick är ju att plantera något i offrets bostad eller bil. En påse kokain/heroin, en pistol eller om man verkligen vill jävlas, barnporr i datorn. Råkar man ut för det senare så är man rökt och hatad för all framtid. Finns ju inte ens chans att bevisa sin oskuld. Slutar med någo trevligare. Lite inspiration till din roman.

  9. Lars Lindeberg skriver:

    På 1960-talet när jag var i tjugoårsåldern sade kommunisterna att om man inte ville arbeta eller dög till någonting och inte klarade av att bli militär? Vad blir man då! Jo Polis!
    Detta står sig än idag!
    Samtidigt då pågick en massa skandaler inom polisen!
    I Jönköping var där en härva med poliser som knullade på tjänstetid alltså under arbetstid med fruntimmer de hade på bygden!
    Då var där ett radioprogram där detta togs upp och det sades! Det var inte lagens långa arm som togs fram i Jönköping och det sjöngs ”jag vill ha en blå batong”!
    Just nu sänks kraven för att bli Polis så de kan fylla vakanserna med invällare med en IQ på 70 eller lägre!
    Så se upp på vägarna!

    • Peter Harold skriver:

      Jag skulle då i sammanhanget lyfta upp yrkesgruppen väktare. Bara att ta en titt på stan så ser man att de svenska väktarna ofta är de äldre. Pseudo-militär utbildning, kan man säga.

  10. Risto Matinen skriver:

    Var trött igår, så orkade inte skriva mer jag tänkte om ämnet.

    Om vi bortser ifrån vilka som driver att återplantera varg i Sverige: Kort så är det en liten byråkratgrupp om ca 30 personer, som med antisvenska staten i ryggen tillåts härja fritt.

    Ett viktigt syfte är att försvåra livet för de som lever på landsbygden, särskilt för de som har fän. Fårägare med flera är numera rättslösa.

    Alla ska bo i städer är den sataniska tanken, helst storstäder, för där kan vi kontrolleras effektivare…

    Vidare vill jag förmedla lite kunskap om fäbodskulturen, som främst är norsk och svensk.

    Själv har jag mest haft att göra med Härjedalens fäbodar och renoverat några byggnader där, men det var länge sedan, dvs i början på 70-talet. Funderar att åka till de som just jag hindrade förfallet på och se om jag gjorde något fel…

    Fäbodar var ett adekvat svar på betesbrist i hembyarna, för våra förfäder. Inte för alla, men där det var fattigt. Man bör inte romantisera fäbodslivet, utan det var nödvändigt i det extremt fattiga Sverige, men ett viktigt minne efter våra förfäder. Tvärtemot invällaravskummen som minst äter oss ur huset…

    Själv kände jag inte till att det störstafäbodsområdet ligger ett par mil söder om Mockfjärd. Där försöker man fortfarande vårda arvet, men givetvis på en extremt låg nivå och fåren är borta pga av varghotet…

    • Peter Harold skriver:

      Jag har hört talas om Bastberget (finns med i turistbroschyrerna, om jag inte missminner mig). Men är det genuint, och inte bara en permanentcamping för 08:or?

      • Risto Matinen skriver:

        Jag har inte varit där, men det blir kanske ett besök till midsommar om det inte blir Norn? Har dock passerat stället några km ifrån, utan att känna till platsen.

        Det är nog få/inga nollåttor där. De flesta fastigheter ägs av ättlingar till de tidigare brukarna, så de används främst som fritidshus av Mockfjärdare. De har en egen hemsida: Bastbergets fäbod

  11. Risto Matinen skriver:

    Det har rört lite på sig angående människorovet på Karl Hedin m,fl. Åklagaren tycks mest gått på hörsägen från en angivare/förtalare. Hon har nu dragit sig ur, och ställer varken upp på fler ”förhör” eller delta i eventuell rättegång:

    Jakthärvan: Åklagarens huvudvittne hoppar av

    Igår blev det fart på flashbacktråden om ämnet, som stått still sedan 22 dec.

Du är välkommen att kommentera inlägget! Jag tillämpar yttrandefrihet, men du tar givetvis ansvar för det du skriver. Reklam åker dock i runda arkivet.

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google+-foto

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s