Det var en gång en flicka som hette Greta, och hon älskades av etablissemanget…

Bästa läsare!

Jag kan inte komma ifrån att det var ett smart grepp att använda en skolflicka med undermoget utseende och en diagnos till att bli nytt ansikte för klimatalarmismen – vilken är en del i strategin i arbetet med att centralisera statlig maktutövning till icke demokratiskt påverkansbara beslutsenheter.

I och med att Greta Thunberg är både ung och lider av en diagnos så kan all kritik mot hennes kategoriseras som okänslig, grym, oförstående, sexistisk, ignorant, och så vidare. Och för all del är det svårt att undvika att beröra Gretas person när man kritiserar det spektakel som pågår kring henne.

Jag tror inte att det är särskilt svårt hitta 15-åringar med åsikter. Jag tror inte heller att det är extremt svårt att hitta 15-åringar som både kan formulera sig slagfärdigt, och som läst in sig på sin argumentationsplattform så att denna person vet vad han eller hon tycker, om man vet var man ska leta. Inte för att jag säger att dessa växer på träd, eftersom retorik får stå tillbaka när de verbala kriterierna i ett normalt samtal hos den uppväxande generationen utgörs av ”alltså”, ”typ”, ”ba'” och ”liksom”. Men här och var finns det underåriga språkekvilibrister undangömda i det enfaldiga bruset. Dock är det sällan man hör några som har någonting vettigt att säga. För att de inte hörs, eller för att de inte finns?

Greta Thunberg säger egentligen inte något som inte andra klimatalarmister redan sagt, i synnerhet i Sverige. Agronomen Johan Rockström är ett ett paradexempel. Romklubbens Anders Wijkman ett annat exempel. I praktiken tillför hon alltså inte några sakargument, utan är en känsloskapare, och som sådan har hon lyfts fram.

Sen finns det vissa brister i Gretas klagosång även om vi lyssnar på den med saklighet. I det berömda talet till FN (som blott en handfull personer lyssnade på eftersom Greta fördes upp i talarstolen inför SVT-teamets kamera mitt i natten) säger hon följande:

Rich countries like Sweden need to start reducing emissions by at least 15% every year to reach the 2 degree warming target. You would think the media and everyone of our leaders would be talking about nothing else – but no one ever even mentions it.

”2-gradersmålet” är ett av de mest uttjatade begreppen inom svensk politik och det har nog inte gått en vecka de sista tre-fem åren tillbaka utan att de presstituerade i nyhetsbranschen repeterat detta mantra utan en tillstymmelse av kritik, analys eller reflektion om vad begreppet innebär. De vet nog inte heller ens från vilken temperatur dessa 2 grader ska räknas.

Nu sprider sig ”Gretas klimatstrejker”, och tusentals skolbarn har skippat matte, svenska, NO för att ”rädda klimatet”. Medierna och ”ledarna” har applåderat. Något besvär med att få ut ungarna har inte förekommit. Att ordna en skolstrejk är det lättaste som finns. Det är bara att skrika ”strejk” och så har man anarki i dess barnsligaste form. På vägen ut ur klassrummet kanske några nyfikna elever frågar om vad strejken gäller, medan de tar på sig kläderna… (Och jag säger detta i egenskap av anarkist i ordets rätta bemärkelse, mina damer och herrar!)

Tro mig, jag har på senare år blivit skeptisk till detta med skolplikt (den håller ändå inte fel sorts barn borta från att göra jävelskap). Men det är lite irriterande att medierna och etablissemanget lyfter upp dessa barns aktioner som ett föredöme, medan det finns hundratals andra viktiga frågor som berör den uppväxande generationen som politikerna och medierna struntar helhjärtat i.

Det idag största hotet mot mänskligheten heter kärnvapenkrig. Idag befinner sig världen i en situation där vi inte längre har de skyddsmekanismer som fanns under det gamla kalla kriget, företrädesvis samsynen mellan USA och Ryssland om att kärnvapen aldrig får användas som en första attack. Vi har också sett ett avbrott i den nedrustning som följde efter den avspänning som Ronald Reagan och Michail Gorbatjov lade grunden till under 1980-talet. Och samtidigt har tonen inom den säkerhetspolitiska sfären blivit allt hårdare och oförsonlig, i synnerhet från den amerikanska sidan (oavsett politisk och fysisk kulör på sittande president).

Jag tänkte säga att vi har fler krig och oroligheter idag än under kalla krigets dagar, men det är nog kanske inte helt sant. Under 1960- och 1970-talen ägde många s.k. ”befrielsekrig” som sannolikt har signaturer från både CIA och KGB och alla andra utomstående jävlar, precis som vi sett hur ”icke-statliga organisationer” jobbar med att anlägga regimskiften både här och där, såsom under Arabiska våren och i Ukraina och nu i Venezuela. Men till skillnad från den tiden har vi idag ingen aktiv fredsrörelse.

” – Äsch, fredsrörelsen på den tiden var bara en psykologisk påverkansoperation av kommunisterna i Sovjetunionen”, säger kanske min meningsmotståndare. Måhända det. I så fall gjorde ryssarna ett bra jobb på den tiden, men i så fall lyser de med sin frånvaro idag ifall det nu var ryssarna det hängde på för att det ska existera en fredsrörelse. (Enligt min mening beror fredsrörelsen frånvaro på att den politiska vänstern har etablerat ett institutionaliserat grepp om makten – med eller utan oheliga allianser – och att de gamla radikalerna sitter bekvämt vid köttgrytan och inte vill hota status quo.)

Istället är det klimatfrågan som är det som får aktivister att engagera sig, och med aktivister får vi räkna in de presstituerade inom gammelmedierna. En fråga som för övrigt på intet sätt hotar det krigsindustriella komplexet vare sig i USA eller i Europa.

Är inte detta lite underligt…? Man springer ut ur skolan för sprida budskapet att politikerna måste få mer makt att agera utan att ta hänsyn till folket (enligt devisen att ”vanligt folk inte förstår sitt eget bästa, men det gör politikerna”), men struntar totalt i att mänskligheten lever under ett nukleärt Damoklessvärd?

Det är inte bara underligt. Det är sjukt!

Hälsar eder Peter Harold

 

 

 

 

 

Annonser

Om Peter Harold

Libertariansk skribent och författare. Driver den libertarianska bloggen "Skrivarens Blogg".
Det här inlägget postades i Krig & fred. Bokmärk permalänken.

13 kommentarer till Det var en gång en flicka som hette Greta, och hon älskades av etablissemanget…

  1. Ping: Det var en gång en flicka som hette Greta, och hon älskades av etablissemanget… – Micaels Lidéns Blog

  2. Lars Lindeberg skriver:

    Helt riktigt Peter!

    Bygg en mur runt Sverige och Du har världens största dårhus!
    Sinnessjukhusens patienter släpptes ut bland befolkningen för några årtionde sedan!
    Nu är hela befolkningen smittad och sjuka!
    Obotligt syns det vara!

  3. Björn Sveninge skriver:

    Det är nog så att det finns en orm i paradiset, den ormen är listig och fullständigt känslokall.
    Men vad är fel med kunskapens frukt?
    Det är väl tvärtom att inte känna till ormens natur som är det farliga.
    Pär Öberg berättar om Kina i sista RN, Radio Nordfront, börjar 55 min in i programmet.
    Det är nog inte bara små flickor som blivit bitna av ormen i paradiset.
    Karl Marx, Freud, Churchill m. fl.
    Obs!
    Churchill var inget jag tänkt skriva men när jag skrivit de två första fyllde datorn på med Churchill…

    • Peter Harold skriver:

      Får vi se sådana här citat av Reagan i SVT? Jag tittar ju inte, så jag kan inte veta, men nog vore det på sin plats att denne smutskastade herre blev mer hörd, med tanke på hur allvarligt han såg på risken med kärnvapenkrig.

  4. Peter Sjöström skriver:

    Tack ‘ mina ‘ skribenter gillar era upplysningar . Te Ge Tornvall heter en lysande skribent ( vill inte kalla honom författare , är så många stolpskott som kallar sig för det ) som jag vill uppmana alla att läsa . En eminent förklaring på klimatet och dess förändringar . Fantomens djungelordspråk : fantomen är god mot de goda men hård mot de onda . Borde gälla riksdag och regering och inte bara oss som får problemen de skapar skapat . Mvh Sjöström

  5. Mjölner skriver:

    Lilla Gretas föräldrar har förmodligen en mer illavarslande diagnos än dottern.
    Tilltaget att ta flickan ur skolan och i stället låta henne åka tåg kors och tvärs för att tala på diverse miljökonferenser i Europa, har mött kritik internationellt. Det anses olämpligt att använda sig av barn över huvud taget att hålla tal inför publik. Internationell kritik skiter svenska PK i. Men man tycker Sverige har gått över gränsen när man utnyttjar barn i sin iver att skrämma folk med miljöspöket. Det är bara i Sverige miljöhysterin nått så enorma proportioner. Utomlands ler man åt eländet och tycker löjets skimmer övergått till löjets dimma.

    • Peter Harold skriver:

      Fast hur bra genomslag har kritiken? SVT och SR lyfter fram Greta som en ny messias – ja, detta är väl kyrkas egen inställning till henne – och vi ser redan hur man angriper kritikerna. Gretas ord ska tas som gudomliga. Detta är ett religiöst fenomen, och SVT visar starka drag av sektbeteende.

Du är välkommen att kommentera inlägget! Jag tillämpar yttrandefrihet, men du tar givetvis ansvar för det du skriver. Reklam åker dock i runda arkivet.

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google+-foto

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s