Hur ska det nu gå för publicistklubbens kamp för yttrandefriheten…? Selektivt ”strid” som vanligt? Japp!

Bästa läsare!

Den 14 mars i år meddelades att gaphalsen och marxisten samt bankirättlingen och multimiljonären Robert Aschberg skulle nomineras till ordförandeposten i Svenska Publicistklubben. Häromdagen bekräftades nomineringen vid föreningens årsstämma, och Robert Aschberg är nu formellt ordförande för en organisation som bildades under 1870-talet som ”…en förening för social samvaro mellan anställda vid Stockholmstidningarna, men utvecklades med tiden till att bli en nationell samlingspunkt för debatt och yrkesfrågor för hela mediesverige. Klubben vänder sig idag främst till yrkesverksamma journalister och fotografer i de traditionella medierna tidningar, tidskrifter, nyhetsbyråer, radio och TV, samt inom det nya mediesamhället.” (Citat: Wikipedia)

Den 18 mars skulle medborgarjournalister kopplade till sajten Feministinspektionen publicera en ljuddokumentär om nämnde Robert Ashberg och hans knappast hedervärda vandel som yrkesjournalist och privatperson. Feministinspektionens konto blev istället nedstängt, uppenbarligen genom insats av Robert Aschbergs nätverk eller honom själv. Lyckligtvis lades ljudfilen (med över 40 minuters material) upp av bloggen Rosa Traktorn [LÄNK] Barbara Streisand-effekten ledde till flitigt delande av klippet på sociala medier.

Det som framkom i dokumentären är i flera fall exempel på ärenden som skulle behöva utredas av polisen. Begreppet ”härva” har nog aldrig passat så bra som i detta fall när man talar om en journalist som har så starka kopplingar till den undre världen samt agerar som man vore en del av en maffiaverksamhet. Vissa aspekter, såsom rättsväsendets blindhet inför de klandervärda och sannolikt kriminella handlingar Robert Aschberg begått enligt dokumentären, indikerar på att han är en maffiatyp med kopplingar till ett etablissemang som skyddar honom i vått och torrt.

Att Robert Aschberg nu fått ta över ordförandeklubban hos Publicistklubben är sannolikt en personlig triumf, och han är säkert stolt över att den exponering som Feministinspektionen skapat inte påverkade organisationens val. För Robert Aschberg är det slutgiltiga valet vid årsstämman en bekräftelse på att han är en maktfaktor inom den svenska medievärlden.

Mig veterligen nominerades ingen motkandidat, men man ska ha i åtanke att svenska journalister har en generell tendens till att vara medlöpare. Vi har sett detta t.ex. hos Aftonbladet som var så tyskvänligt under 1930-talet och i början av 1940-talet att man applåderade Adolf Hitler och nationalsocialisterna (vilket inte var ett ovanligt beteende före krigsutbrottet, ehuru sfären kring USA:s president Franklin Roosevelt hyste en vurm för ”den effektiva fascismen” liksom andra s.k. demokrater av den tiden). Och vi ser medlöperiet i intensivt uttryck i dagens medier där granskningen av den nuvarande socialistiska regimen ”konfronteras” milt av sina egna trogna anhängare i de statligt kontrollerade etermedierna.

Att medlemmarna i Publicistklubben skulle våga resa sig upp – övertygade av den sanning och de indicier som framkom i Feministinspektionens dokumentär, eller åtminstone med nyväckt skepsis mot Aschberg – och rösta nej till valberedningens nominering var tyvärr inte sannolikt, eftersom medlöperi är det enda de kan. Deras situation kan knappast påstås ha blivit bättre av just valet av Aschberg som ordförande, eftersom han förutsätter att alla ska lyda hans diktat.

I övrigt noterar jag att Rosa Traktorn drabbades av en mängd suspekta kommentarer som jag misstänker på fullt allvar är skapade av Robert Aschbergs beundrare/medhjälpare/honom själv i fyllan, där man
a) framställer sig som ”platt planet”-anhängare och Aschberg-kritiker samtidigt, b) hävdar att det inte är Robert Aschbergs röst i klippet, att ”det kan vara vem som helst” och ”klippt ur sitt sammanhang”, samt c) ”förtalen sprudlar i detta inlägg, lägg ner” och d) ”Problemet med högerextremistiska rasister är att när en person börjar ljuga, så hakar resterande rasister på”. Jag känner mig välsignad över att ha betydligt mer begåvade läsare som kommenterar här på Skrivarens Blogg, men jag antar att Rosa Traktorn drabbades av just dessa idioter på grund av att man initialt var ensamma om att få ut dokumentären.

Den kritik som framförs mot Rosa Traktorn mot innehållet i Feministinspektionens dokumentär är obegriplig, och det är också tragiskt att dokumentären inte ledde till att ”den nationella samlingspunkten för debatt och yrkesfrågor för hela mediesverige” inte hade modet att sätta förhindra Robert Aschbergs ordförandeskap. Minst av allt hade det varit på sin plats med en intern utredning utifrån anklagelserna i dokumentären. Det slutgiltiga valet av Robert Aschberg som ordförande kan inte annat än rubba nyhetskonsumenternas förtroende för Publicistklubben. Ja, det lilla av förtroende som finns kvar efter tidigare vänsterintellektuella aktivister som lett organisationen…

Hälsar eder Peter Harold

Annonser

Om Peter Harold

Libertariansk skribent och författare. Driver den libertarianska bloggen "Skrivarens Blogg".
Det här inlägget postades i Medierna. Bokmärk permalänken.

9 kommentarer till Hur ska det nu gå för publicistklubbens kamp för yttrandefriheten…? Selektivt ”strid” som vanligt? Japp!

  1. hllviken skriver:

    🤮🥶🤢😡🤮 🤮❗️❗️❗️❗️❗️❗️

    10:30 minuter in i filmen:

    • Peter Harold skriver:

      Känns som att han antingen är på g att bli dement, eller att han också tankat upp… Väldigt nonchalant intryck. Han verkar inte ta uppdraget på allvar, och det stämmer nog att han tar ordförandeskapet av fåfänga. Jag hoppas innerligt att det kommer uppstå interna konflikter här så att vi kan få folk i branschen som träder fram och exponerar honom.

  2. Benny skriver:

    Säger väl allt om tillståndet för yttrandefriheten i Sverige att en skurk som Aschberg väljs till den som är dess fanbärare! Visst har man förstått att fulmedia ligger illa till när det gäller sanningshalten vad gäller nyhetsrapportering men att tillsätta Aschberg som chef för publicistklubben är som att sätta bocken som trädgårdsmästare. Som sagt vart f-n är Sverige på väg? En skuta utan kapten med full fart mot undergången. Frågan är bara hur långt borta haveriet är? Alla tecken tyder på att en global lågkonjunktur står för dörren och det sista fredliga verktyget man hade för att hålla igång ekonomin dvs låga räntor är förbrukat. Då återstår bara den slutliga lösningen som man använt förr, storkrig som garanterat får hjulen att snurra, i alla fall ett tag. Efter politikernas klantighet med den svenska utrikespolitiken så lär Sverige inte slippa undan denna gång…Ingen kommer att gå på svenskarnas finter!

  3. Peter Sjöström skriver:

    Så trevligt de kommer att få på den klubben nu . Ett gäng av kryptojournalister fulla av beundran av sig själva och vad deras trubbiga pennor åstadkommer . Reklamintäkterna sjunker i takt med läsarnas intresse . Är ju snart bara presstödet som håller lögnhalsarna vid liv . Möjligtvis den rosa bilagan om ämnena lek , sport och spel detta i en av kvälltabloiderna . Där är i vart fall de flesta resultaten sanningsenliga , eller är det manipulerat med . Kan det tänkas att någon medlem lämnar i protest av samvetsskäl ?? Är nattredaktionen på Finspångs Allehanda öppen att bevaka nattågets ankomst med nya stolpskott ? Ha det gott kära skribenter . Mvh Sjöström

Du är välkommen att kommentera inlägget! Jag tillämpar yttrandefrihet, men du tar givetvis ansvar för det du skriver. Reklam åker dock i runda arkivet.

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s