Och så var det detta med Putins ”trollfabrik” elller ”korkade amerikaner som affärsmodell”

I all hast, en text-tapet!

Bästa läsare!

Bloggen Moon of Alabama (med en lätt vänstervriden grundare, men med hälsosamt systemkritiskt sinne) har skrivit om att ”New Study: ‘Russian Trolls’ Did Not ‘Sow Discord’ – They Influenced No One” [LÄNK].

I bloggposten säger MoA bl.a. följande:

Russia supposedly did this through people who worked the Internet Research Agency (IRA) in St. Petersburg (Leningrad), Russia. The IRA people ran virtual persona on U.S. social networks which pretended to have certain political opinions. It also spent on advertising supposedly to influence the election. U.S. intelligence claimed that the purpose of the alleged Russian influence campaign was to ”sow discord” within the United States.

samt

The IRA hired people in Leningrad for little money and asked them to open accounts on U.S. social media. The virtual persona they created and ran were to attract as many persons to those accounts as possible. They did that by posting funny dog pictures or by taking strong political positions. They were ‘influencers’ who sold their customers’ products to the people they attracted.

The sole purpose was the same as in any commercial media. Create content to attract ‘eyeballs’, then sell those eyeballs to advertisers.

Jag har tittat lite på de rapporter som MoA hänvisar till. Dels är det forskningsrapporten ”Assessing the Russian Internet Research Agency’simpact on the political attitudes and behaviors of American Twitter users in late 2017” [LÄNK] som sammanställts av forskare kopplade till National Academy of Sciences (NAS). och dels det förundersökning som USA:s justitiedepartement publicerat i åtalet mot ett flertal namngivna medborgare i Ryssland som anklagas för att vara icke anmälda utländska agenter som opererat i Förenta staterna och utövat inflytande vid presidentvalet 2016. [LÄNK]

Det var lite tröttsam läsning rent textmässigt – och det ska komma från min käft, eller hur! – men också tankeväckande.

I grund och botten stämmer det som MoA beskriver. Man har inom det ryska företaget Internet Research Agency anställt en massa personer för att sitta vid datorerna med flera konton på Facebook och Twitter och låtsas vara någon annan, ungefär som den socialdemokratiska förre socialförsäkringsministern Annika Strandhäll som hade extra-konton på Twitter för att skriva likes och dela sina egna poster med sitt alter ego (vilket fungerade bra ända tills hon i fyllan hemma i villan på Värmdö blandade ihop sina konton och följde sina egna poster med ”Ja, eller hur!”).

Man behöver inte vara rumpnisse för att fundera på voffor gör di på detta viset?

Den berömde Robert Mueller, f.d. chef för FBI och sedermera ”Rysslands-utredaren” på justitiedepartementet, skriver i sin rapport (som säkert många icke namngivna tjänstemän slitit med för att han ska få signera) har en mycket anklagande ton. Och den amerikanska pressen använde just hans tonfall när de beskrev att justitiedepartementet åtalade ett flertal ryska medborgare för att ha bedrivit påverkansoperation under det amerikanska presidentvalet.

Och det är sant, dessa personer kan ha gjort sig skyldiga till att inte ha anmält sig som främmande agenter – något som även AIPAC vägrar göra trots att nästan hela deras ledargarnityr består av medborgare i Israel och att man uttryckligen påverkar amerikanska politiker (och tjänstemän) till den israeliska statens fördel.

Det är också nog sant att en del av de som arbetade vid Internet Research Agency i Sankt Petersburg också ägnat sig åt identitetsstöld och förfalskning av identiteter.

Det är nog sant att ingen av de som medverkade i verksamheten på IRA brydde sig särskilt mycket om amerikansk lagstiftning, lika lite som jag själv anmäler mig som ”främmande agent” till allmänna åklagarämbetet i Washington DC när jag i denna blogg propagerar för att USA:s regering – oavsett regerande parti – ska upphöra med sitt blodiga imperiebygge med militärmakt runt omkring på planeten. Och det är egalt ifall jag kallar mig Ulla-Bella, Johan Kennedy Sr eller mitt eget namn.

Nå, hur var det nu med de ryska ”trollens” ambition att påverka det amerikanska presidentvalet?

Robert S Mueller III skriver att de hade som syfte att bedriva ”information warfare against United States”. Eller i alla fall ”delvis”. Han säger också att organisationen efter ett tag kom på att de skulle ”spread distrust towards the candidates and the political system in general”, och att detta bestämde man sig för i maj 2014. Därefter räknar man upp hur projektet var möjligt genom finansiering, och vilka (namngivna personer) som deltog i genomförandet. Det brott som man påvisar att dessa begått är att vid inresan till USA inte talat om att man ämnar bedriva verksamhet av detta slaget. Precis som tusentals AIPAC-associerade, vilka skriker att det är antisemitism att behöva registrera sig, och att proceduren påminner om hur nazisterna selekterade sina offer till gaskamrarna, etc etc bla bla.

Även om det knappast kan kallas för ett brott att de åtalade studerade hur grupper på sociala medier fungerade, så nämns och beskrivs detta minutiöst i rapporten.

Sen kommer vi till det mer substantiella i saken, nämligen vad ”konspiratörerna” ämnade att ägna sig åt. Man kom hos dem fram till att man skulle skriva om saker som tilltalade radikala grupper i landet (USA), såsom invandringsfrågan, Black Lives Matter, religion (med bl.a. en grupp som kallade sig ”United Muslims of America” som fick 300 000 följare), och politik (med grupper som ”Heart of Texas” och ”South United”). Med dessa och många fler grupper började man i deras namn köpa annonsplats på bl.a. Facebook.

Till detta lägger Robert Mueller fram att ”specialisterna” som publicerade inläggen på sociala medier skulle kritisera alla kandidaterna i primärvalen, utom Bernie Sanders och Donald Trump ”för att vi gillar dem” i februari 2016.

Intressant nog så engagerade sig ”konspiratörerna” för kampanjen anti-Trump efter valet, med publicering av annonser med texten ”Trump is not my president”. Varför då?

En tid efter detta släckte man ner verksamheten. Handlade det bara om att påverka den amerikanska opinionen, och till vilken nytta?

Svaret ligger utanför justitiedepartementet frågeställning. Istället finner vi det i den omständigheten att gruppen lyckades bygga upp en stor bas av följare på sociala medier (som nämnts 300 000 i gruppen med fiktiva muslimer som stödde Hillary Clinton). Man hade under dessa år på ett utstuderat sätt lyckats attrahera en stor grupp följare genom att välja engagerande ämnen, och med detta blivit en attraktiv reklamplats för företag och organisationer. ”Konspiratörerna” hade personal på plats i USA som skötte de ekonomiska transaktionerna, bl.a. i det att de tog emot betalning för att publicera material på sina konton för externa parter. Man bedrev verksamhet som ligger helt i linje med vad många professionella bloggare gör (utom eder tillgivne, naturligtvis). Genom att publicera material som provocerade men som ändå hade aktualitet (och publicerades i mycket stor mängd, ibland hundratals på en dag) lyckades man få många sensationslystna amerikaner som följde deras konton.

Då återstår frågan om deras verksamhet hade någon påverkan i det amerikanska presidentvalet?

Det är här där studien från National Academy of Sciences kommer in. Efter en lång utläggning om analysmetoder och inhämtning av underlag kom man fram till följande:

Analyzing one of the largest knownefforts to date using a combination of unique datasets, we foundno substantial effects of interacting with Russian IRA accountson the affective attitudes of Democrats and Republicans whouse Twitter frequently toward each other, their opinions aboutsubstantive political issues, or their engagement with politics onTwitter in late 2017.

Detta är ju nästan lite dystert, men jag är inte förvånad. Jag var själv en del av den s.k. ”bloggbävningen” när FRA-frågan avgjordes av den svekfulla Reinfeldt-regimen som en gång för alla klippte banden med de frihetsivrande gräsrötterna som en gång varit en vital del av Moderaternas existens. Men trots att vi skrev så att de dundrade dök inte pressen upp förrän kvart i tolv, och med ömsom ett yrvaket fokus och ömsom inget intresse alls, kom systemmediernas alla kritiska frågor EFTER voteringen i riksdagen.

I praktiken vände sig varje konton som de ryska ”konspiratörerna” lagt upp till de redan frälsta. Därav det utstuderade fokuset på de tilltänkta målgrupperna. Dessutom har det amerikanska justitiedepartementet valt att bortse från att det under presidentvalet faktiskt fanns ”ryska” konton som stödde Hillary för att profitera på hennes fan-base med avsikt att sälja annonser. Hade ryssarna suttit i USA och varit amerikaner hade allt varit helt lagligt (utom möjligtvis identitetsstölderna av verkliga människors namn och försäkringsnummer).

Med andra ord, de sociala mediernas genomslagskraft är begränsat. Jag skulle tro att bäst framgång har de nätverk som propagerar för klimatalarmism, medan den andra sidan av det politiska spektrumet bara kan åberopa Facebook-gruppen Bensinupproret 2.0 som någorlunda framgångsrikt. Möjligtvis kan man kanske nämna gruppen Vi som gillar Peter Springare, men dess framgång bestod mest i att göra det svenska medieetablissemanget hysteriskt eftersom man såg hur många som inte tyckte som dem.

Med andra ord är det inte ”botar” eller ”troll” som kan påverka folk på lång sikt, utan istället vårt gemensamma möte i verkligheten eller on-line i etablerade kanaler och identiteter. Ungefär som här.

Det som dock slår mig i denna ”affär” är hur pass mycket USA:s regering har lyckats dokumentera via elektroniska media, inklusive alla ekonomiska transaktioner, vart pengarna har gått (men man har inte hittat några pengar från Putin som annars var mediernas hypotes när ämnet kom upp i våras), samt också alla e-postmeddelanden som har skickats (inklusive allt som deltagarna själva raderat). Ingen kan säga att den amerikanska storebrorsstaten saknar verktyg för att övervaka vad som sker i det egna landet och utomlands. Det betyder att den amerikanska säkerhetstjänsten har access till alla kanaler, inklusive de plattformar som du och jag deltar i, käre läsare.

Nu är det dags att fira helg. Jag önskar er alla en trivsam veckända, och har en fundersam bloggpost som ligger i utkastmappen som kan behöva lite reflektion.

Hälsar eder mycket trötte och utarbetade Peter Harold

Om Peter Harold

Libertariansk skribent och författare. Driver den libertarianska bloggen "Skrivarens Blogg".
Det här inlägget postades i Demokrati och frihet. Bokmärk permalänken.

3 kommentarer till Och så var det detta med Putins ”trollfabrik” elller ”korkade amerikaner som affärsmodell”

  1. Björn Sveninge skriver:

    Majoriteten har alltid fel, se hur de röstar på politiker som förstör för hela folk.
    Demokrati fy fan!
    Skall vi ha en chans att överleva måste politikerpacket bort från makten är det svårt att förstå?
    https://www.lewrockwell.com/2019/11/bill-sardi/the-defining-event-of-the-21st-century-underpopulation/

Du är välkommen att kommentera inlägget! Jag tillämpar yttrandefrihet, men du tar givetvis ansvar för det du skriver. Reklam åker dock i runda arkivet.

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s