Bästa läsare!
En liten fågel viskade i mitt öra att rockartisten Roger Waters skall uppträda på Freinds Arena i augusti 2018. Detta är en nyhet som borde få mitt Pink Floyd-älskande hjärta att slå dubbelslag. Men jag förvånas över hur lätt det är att besinna sig fastän jag borde studsa mellan väggarna efter den här nyheten.
För det första kommer man inte ifrån känslan av att lyssna på ett coverband när Roger Waters inhyrda musiker framför låtar från Pink Floyds gamla album; detta oavsett hur bra de än är. Det är nästan samma förhållande när David Gilmour turnérar (nu aktuell med en live-DVD), även om hans röst och gitarrspel är en mycket vital komponent i Pink Floyd. Fast för den genomsnittliga konsertbesökaren som förmodligen kommer ha tankat öl före, under och efter showen spelar nog dessa invändningar ingen roll.
Jag skall försöka vara rättvis. Roger Waters senaste soloplatta är nästan lika mycket Pink Floyd som bandets studioalbum ”The Final Cut”, en skiva på vilken keyboardspelaren Richard Wright var fysiskt och juridiskt frånvarande. Med Waters senaste känns det som att det är en Pink Floydskiva utan Gilmour, och det fungerar ändå alldeles utmärkt.
Men kanske är objektion nummer två som är den mest relevanta här. Friends Arena är ökänt för att leverera konserter med omvittnat uruselt ljud för besökarna. Förutom en massa oegentligheter mellan byggherre och politiker så har Friends Arena skrivits in i historieböckerna som platsen som är minst lämplig för musikaliska upplevelser. Rockband som Rolling Stones har öppet ratat Friends Arena till förmån för den betydligt bättre Tele2-arenan (Stockholmsarenan). Till och med sportfans uppger att akustiken är usel för hejaklackar.
I övrigt så kan vi bara hoppas att Roger Waters själv är på benen i augusti nästa år. Stockholmskonserten äger rum några veckor innan han fyller 75. Visst, 75 är det nya 60, men i alla fall. Vi talar trots allt om en rockstjärna med tillhörande kosthållning av alkohol och cigaretter…
Hälsar eder Peter Harold
Peter Harold - Skrivarens blogg 
Hoppas det är nyktra fans så dom inte gör bort sig med att skrika Play Living Next Door To Alice!
Haha, ja, annars kommer Roger Waters att spotta dem i ansiktet och sätta sig i studion och skriva ett nytt konceptalbum om hur hemskt det är att hans far dog i kriget…
Här där jag bor har främst ett coverband, med en ordinarie medlem spelat: Creedence Clearwater Revival. Det lät likadant, men jag var äldre då, det dög, men jag inte lika entusiastisk…
Med tiden utvecklas ju musiksmaken. Vilket jag märkte nu när jag hade ett eskortuppdrag till H&M i förr veckan. Förutom att det är en klädbutik – vilket jag avskyr i sig själv – så var det den där höga dunkadunka-musiken. Ja, jag börjar förstå vad gamlingarna klagar på! Hopplöst att höra vad folk säger, samtidigt som de överrösas av den mest meningslösa lyrik som skriks i takt med rytmmaskinerna.
Till slut väste jag: ” – Kom, vi måste gå någonstans där jag kan få höra en kontrapunkt”.