Sysslar Norrtelje Nyheter med ”fake news”?

Bästa läsare!

Det kan ju tyckas vara välmenande att Norrtelje Nyheter ger sig in i bigamistborättsdebatten med ambitionen att ge läsarna ”Fakta om lägenheterna till flyktingarna i Nacka kommun…” [LÄNK] Lyckades man? Njae…

Norrtelje Tidning noterar att SD var tidigt ute med nyheten på sociala medier.

Igår gick enskilda Sverigedemokrater ut med att Nackla kommun köpt tre insatslägenheter till en man med tre fruar och 16 barn. Enligt de första kommentarerna på facebook hade kommunen köpt de tre lägenheterna och gett dem till mannen och de tre fruarna. Lägenheterna skall ha kostat ca 13 miljoner och om någon fått 13 miljoner av kommunen så väcker det naturligtvis vrede. När sedan mer officiella representanter för SD länkade dessa påståenden växte ryktesfloran till en lavin.

Ja, en del människor trodde att detta var vad som skett, men många andra förstod direkt att det handlade om att Nacka kommun köpt tre lägenheter som en bigamist med tre fruar och sexton barn skulle kunna hyra av kommunen – förmodligen med pengar från socialkontoret.

Kritiken är ändå berättigad; staten tvingar kommunen att ge sig in i bostadsrättsmarknaden, och om huruvida det är en vinst för kommunen eller ej i långa loppet hör inte hit, för kommunen ska inte ägna sig åt sådant här. Nacka är väl (M)-styrt, och en devis hos (M) har alltid varit – åtminstone innan man blev ”Nya Moderaterna” – att de offentliga inte skall äga egendom eller driva verksamhet som privata aktörer lika gärna kan sköta.

Vad som också kom fram tämligen snabbt efter SD:s avslöjande är att om Nacka kommun inte ser till att bigamisten och hans tre familjer flyttas inom en viss tidsperiod så kommer de ha besittningsskydd till sina bostäder – och kommunen kan aldrig bli av med dem.

Nåväl. Fastän Metros viralgranskare (motvilligt) kom till konklusionen att ”ryktet på Internet” ang. lägenhetsköpet stämde så vill Norrtelje Nyheter få det hela till att SD och andra uppretade medborgare spridit ”fake news”:

Vad är då sanningen i detta? Kommunalrådet Mats Gerdau (M) har bekräftat följande i en intervju med Norrtelje Nyheter. Nacka kommun har köpt inte 3 utan 47 bostadsrättslägenheter att använda som tillfälliga boenden, Anledningen till att man valt att köpa bostadsrätter är helt enkelt att det inte finns några lediga hyresrätter för kommunen att använda i Nacka. […]

Inför valet 2018 är det alldeles uppenbart att vi måste var på vår vakt mot så kallade fake news. Det vanliga är att man tar en bild av något som hänt och förvrider den för att passa egna syften. Det blir då svårt för den som inte är van att granska källfakta att få en klar bild av hur propagandan fungerar.

Ok, det är dags för Norrtelje Nyheter att se sig själva i spegeln. I början av tidningens artikel nämner man att ryktet säger att 13 miljoner spenderades till köp av de tre lägenheterna. Och lite längre ner säger man ”har köpt inte 3 utan 47 bostadsrättslägenheter”. Med andra ord lurar man i sina läsare – eller förvrider bilden av det som hänt, för att återge tidningens insiktsfulla beskrivning om hur man gör fake news – att det inte är 3 lägenheter man köpt för pengarna, utan 47 stycken.

Det framgår nämligen inget annat belopp än de 13 miljoner kronorna i artikeln. Men jag har – med insikt om priset på mina egna bostäder i Stockholm – ingen anledning att tro att Nacka kommun pyntade 13 miljoner för så pass många lägenheter. Att Norrtelje Nyheter undviker att berätta det verkliga beloppet som Nackas skattebetalare tvingats offra (eventuell vinst lär nog gå upp i rök när lägenheterna skall saneras, om inte flyktingarnas närvaro i sig själv kommer driva ner priserna).

Tumme ner för Norrtelje Nyheter och deras fejk news-spridande och felstavande redaktion. Gör om och gör rätt.

Hälsar eder Peter Harold

 

Annonser
Publicerat i Medierna | 7 kommentarer

Vad vill 100’000 ilskna svenskar ha istället?

Bästa läsare!

En Facebook-grupp som är startad till polismannen Peter Springares ära har under någon tid haft ett frustrerat tonfall i en rad inlägg.

Det är begripligt att folk är upprörda. Afghanska män ockuperar allmän plats för att manifestera att de är obotliga kravmaskiner som vill garanteras uppehållstillstånd i Sverige, utöver den guldkantade tillvaron de haft på sina gratisboenden i egenskap av ”ensamkommande barn”.

En annan frustrationskälla kan vara att systemmedierna vidhåller att Sverige är ett tryggt land att leva i, samtidigt som många av oss har vänner och bekanta som berättar om hur de eller anhöriga blivit utsatta för det som i ”hysh-hysh”-samtal kallas för ”invandrarvåld” (d.v.s. där en eller flera av gärningsmännen har ickesvensk etnisk härkomst).

Kanske blev måttet mer än rågat när det avslöjades att Nacka kommun valt att buda till sig tre lägenheter i Saltsjöbaden som en syrisk bigamist skall få hyra (jag förmodar att hyran bekostas av socialförvaltningen) åt sig och sina tre fruar och 16 barn. Detta just som det samtidigt avslöjades att en hemlös svensk man som var mentalt skör kastats ut på gatan och inte fick någon hjälp av samma institution. I sammanhanget skall det sägas att staten – riksdag och regering – bestämt att kommunerna skall agera till ”flyktingarnas” fromma. Så skall det sökas efter folk att hänga upp i lyktstolpar är det i första hand i Rosenbad och på Helgeandsholmen.

Detta faktum föranleder mig att ta upp vad som sägs bland den frustrerade massan på facebook. ” – Vi är 100’000 personer, och om vi gör något tillsammans kommer det få effekt”, skrev någon kvinna som sade sig ha tröttnat.

Någon instämde och konkretiserade vad som kanske kan betraktas som en statskupp:
” – Sverige behöver en kraftfull ledare, och inte ynkryggen Stefan Löfven”. Likes-ikonerna flödade.

Visst, om 100’000 personer vandrar till Rosenbad och hänger upp Stefan Löfven i närmsta lyktstolpe så skall inte jag ställa mig i vägen. Jag kan inte heller säga att jag är vän av pöbelvälde heller, men jag ljuger om jag påstår mig inte se underhållningsvärdet i spektaklet. Min personliga mening är dock att det aldrig skall behöva gå så långt att folk vill avrätta sina politiker, utan dessa bör på egen hand inse att de som förtreondevalda utövar sin makt alltför långt från medborgarnas intressen. Avsaknaden av denna insikt beror nog dock på att politikerna (i Sverige) hyser ett enormt väljarförakt, och tror sig veta bättre än skattebetalarna hur deras pengar skall användas. Och tyvärr har tillrättavisningarna uteblivit, så politikerna fortsätter på inslagen väg.

Det jag undrar över är vad dessa 100’000 vänner till Peter Springare vill ha istället? Visst, texterna med ”SD 2018” duggar tätt där, men faktum är att SD:s opinionsmässiga framgång är mer ett symptom på Sveriges problem än en lösning. Det finns ingenting som tyder på att SD:s politiker vill förändra systemen med mer än att man önskar bromsa invandrarnas nyttjande av välfärdsförmånerna.

Tag som exempel den nu föreslagna TV-skatten. Intressant nog kan man nämna att SD själva föreslagit en TV- och radioskatt (2016/17:2210). I motionen skriver de bl.a.:

Public service-bolagen Sveriges Television och Sveriges Radio har generellt sett ett högt förtroende hos Sveriges invånare, samtidigt har vi de senaste åren kunnat notera en stor ökning av så kallade newsavoiders som söker sig till alternativa medier och känner ett minskat förtroende för public service och därmed minskade incitament att vilja bidra till public service. Det här är i grunden oroväckande för oss som tror på betydelsen av ett starkt och kvalitativt public service-utbud, […]

På punkt efter punkt står SD för en politik som återspeglar de flesta andra riksdagspartier (vilket egentligen inte bör förvåna). Det innebär att SD inte på många sätt kommer hota politikernas makt att styra över folkets vardagsliv. Precis som alla andra partier anser SD att de vet bättre än folket och den fria marknaden (marknaden är alltså interaktionen mellan konsumenter och producenter) vad vi vill ha, vad vi behöver, och vad vi skall få tillstånd till.

När man står för en politik som värnar om politikernas makt över folk och fabrik, då står man för en politik som när som helst kan skapa sådana haverier som t.ex. den svenska invandringspolitiken, integrationspolitiken, skolväsendet, omsorgen, m.m. Jag kan med eftertryck konstatera att om det finns en yrkesgrupp som är särskilt olämplig att ha makt, så är det politikerna!!!

Detta är vad jag önskar att Springares vänner kunde komma fram till, istället för att bara sätta en ny ledare på tronen som kommer fortsätta att rövkn*lla Sveriges skattebetalare.

Hälsar eder Peter Harold

Publicerat i Politik | 14 kommentarer

Mysfarbror ute och åker?

Bästa läsare!

Ja, inte kan man påstå att Metro illustrerar artikeln om att terroristen Rakhmat Akilov skall få spela schack på häktet med den mest ofördelaktiga bilden på honom. Jag har sett sämre bilder i Metro på Donald Trump, Jimmie Åkesson och kungen än denna…

Ja, det ligger väl inte i Metros intresse att publicera bilder som påminner läsarna om vad detta kräk i människoskepnad ställt till med i vår huvudstad. Istället skall vi glädjas åt att Akilov skall få sitta och spela schack på fängelset, precis som en annan vanlig dödlig skattebetalare…

Hälsar eder Peter Harold

Publicerat i Brott & straff | 9 kommentarer

Lite suspekt att (S) ökade vid kyrkovalet

Bästa läsare!

Det preliminära valresultatet från helgens kyrkoval har presenterats. I medierna heter det att valet var ”en stor framgång för socialdemokraterna och centern” och att ”sverigedemokraterna förblir betydelselösa”.

Det parti som jag röstade på – Frimodig Kyrka – gick bakåt. Det kan hända att deras tillbakagång är resultatet av att SD satsat hårt på årets kyrkoval, och att de lockade flera av de missnöjesröstare som tidigare röstat på Frimodig Kyrka (samtidigt som det ökade valdeltagandet kan varit till men för dessa resurssvaga småpartier).

Samma analys gjorde några av oss i samband med Piratpartiets kollaps i samband med förra riksdagsvalet; PP hade en stark potential som missnöjesparti, men SD gjorde ett bättre jobb (och kan tack vare sin position i riksdagen måhända utlova bättre utdelning än PP som under Anna Trobergs partiledarskap förvandlats till en HBTQ-sekt för datanördar).

Jag hade gärna också missnöjesröstat. Men jag besinnade denna iver eftersom jag till slut kom fram till att det kyrkan behöver är att bli avpolitiserad. I dagsläget är den svenska kyrkan förgiftad av kulturmarxism och dess arv av tro och tradition befinner sig i ett upplösningstillstånd. Lägg därtill det faktum att vi människor inte har lika stort behov av kyrkan och dess moraliserande som förr. Kyrkan befinner sig i ett svårt läge, men dess organisation är väl värd att erövra för politikerna för deras egna jordiska syften.

Det som dock får mina ögonbryn att höja sig är den påstådda vinsten som socialdemokraterna gjort. De sägs ha ökat med över 3%-enheter till 30,5%. I nyhetsmediernas rubriker basuneras ut att ”Socialdemokraterna blev störst”. Fast det intressanta i detta är att just den nyheten numera kan hamna som rubrik; jämför för tjugo år sedan så det var så pass självklart att (S) var största parti och behövde aldrig nämnas. Numera är detta tydligen inte längre en självklarhet, vilket kanske föranledde denna rubriksättning.

Centerpartiet har ökat med 2%-enheter till ungefär 14%. Det skall påpekas att moderaterna inte ställer upp i kyrkovalet som parti, vilket hedrar dem. Däremot ställer moderata politiker tillsammans med företrädare för de andra borgerliga partierna upp på samlingslistor. Centern har dock traditionellt varit starka i kyrkoväsendet, så det finns inte mycket att anmärka på detta. Men att sossarna ökar – i en tid där landets socialdemokratiska regering är på färd att förstöra landet – känns besynnerligt.

Många har sagt att i årets kyrkoval stod kampen mellan socialdemokrater och sverigedemokrater. Dessa fick 9,2%, vilket är mindre än valresultatet vid riksdagsvalet 2014, och hälften av vad de får i opinionsmätningarna.

Det finns några faktorer att spekulera kring. Det första är att valdeltagandet är lågt trots nytt tillflöde. Det ger utdelning om man mobiliserar fler än de närmast sörjande att rösta.

Det andra är att det är sannolikt att många sverigedemokrater inte är med i svenska kyrkan längre. I vart fall är det många av dem som begär sitt utträde från kyrkan idag…

Det tredje – vilket är synnerligen påtagligt efter att privatpersoner lagt upp fotografier på sociala medier igår – är att det bedrevs valfusk till harm för framför allt SD. På flera håll rapporterades att sverigedemokraternas valsedlar saknades. Detta är iofs inte oväntat då det finns exempel på socialdemokratiska politiker som twittrat glatt om att de tagit bort dessa valsedlar vid tidigare kyrkoval. Plus att sossar hjälpt gamla tanter att rösta rött, enligt rättsprotokollen.

Ur Lars Ulwencreutz ”Redaktör’n har ordet”:

Under alla omständigheter – kyrkovalet är och förblir en katastrof för kyrkoväsendet. Till och med jag som hedning ser detta. Det borde ligga i kyrkans eget intresse att utrota politiseringen, men vi ser bara tecken på motsatsen. Att kyrkan dessutom blivit ledande på valfusk gör det hela bara etter värre.

Hälsar eder Peter Harold

Publicerat i Politik | 14 kommentarer

Granska gärna Annie Lööf – och centerns förhållande till medierna!

Bästa läsare!

Jag resonerade i en tidigare post om att Annie Lööf såg till så att den borgerliga(?) alliansen inte röstade ut försvarsminister Peter Hultqvist bl.a. därför att den tidigare regeringen – i vilken Lööf var näringslivsminister – kan ha vetat om att Transportstyrelsen begick brott.

I ledarspalten på Nya Wermlands-Tidningen utropar man ett friskt: ” – Dags att granska Annie Lööf!”, och man berättar bl.a. att:

Nu är många inom de övriga allianspartierna heligt förbannade på Lööf. Bara det att dessa uppgifter från möten i den allra närmaste partiledarkretsen läckt ut är talande nog. Centerns agerande skall också enligt källorna ha berott på att man lagt en hel del pengar på opinionsmätningar som visar på hur deras väljare inte tycker man skulle fälla Hultqvist. Så mycket för den tidigare så principfasta hållningen!

[…]

Det är nu hög tid att på allvar granska Annie Lööf och hennes Centerparti. De har alltför länge kommit alldeles för billigt undan. Det är deras (och Liberalernas) vägran att på allvar driva oppositionspolitik som lamslagit alliansen under hela mandatperioden. De har hållit de övriga som gisslan också sedan decemberöverenskommelsen fallit. De har varit stora i orden, och hittills vunnit på det i opinionen, men verkligheten närmar sig och de måste svara på frågan om varför de inte också aktivt vill driva sin egen politik.

Jag instämmer helt och hållet med den osignerade ledarartikeln. Det behövs en rejäl granskning av Centerpartiet – och Folkpartiet (av sig själv benämnda ”Liberalerna”) – och granskningen måste resultera i att vi väljare får veta vad som sker internt i partiet, och hur partiledningen resonerar och fungerar.

Jag får en stark känsla av att Lööfs parti inte drivs av ideologiska principer, utan mer ser sig som ett bolag som vill ta marknadsandelar (vilket ger partistöd). Centern är ett liberalt parti, men inte ens denna omständighet kan förklara varför dess partiledare kan föra en konsekvent och långsiktig politisk hållning. Istället spretar det (ibland med pikanta inslag av legalisering av bigami å ena sidan och mer massövervakning å andra sidan), och det verkar som att partiledaren gör sitt parti svåravläst för att slippa beröra sig vid kritik. Ibland börjar jag fundera på om inte Annie Lööf är Sveriges egen Hillary Clinton?

Vad som mer behöver granskas i centerns inre liv är hur demokratin mår där. Nyligen väcktes ett medialt drev mot riksdagsmannen Staffan Danielsson som tidigare förklarat att han ämnar kandidera för en ny period i riksdagen. Förutom att Danielsson ofta kan utbrista i ett ”Vad var det jag sa!” ifråga om invandringspolitikens konsekvenser så har han också varit tydlig med att en gemensam allianspolitik är svaret gentemot både socialisterna och Sverigedemokraterna. Med andra ord, för en normal väljare är Staffan Danielsson inte det minsta kontroversiell.

Men så kom medieattackerna, med formuleringar som definitivt hotar Danielssons återval. Inte bara från ett håll, utan från flera tidningar. Och samtidigt.

Ingen skall tro att det var en slump. Däremot kan man fundera på varför. Och framför allt hur?

I NWT:s ledarspalt nämndes att (C) lägger ner pengar på opinionsmätningar. Alla partier mäter (eller åtminstone de flesta), så det är inte sensationellt i sig självt. Men man skall minnas att (C) är – eller har åtminstone varit – ett av Sveriges rikaste riksdagspartier sedan man sålde sin tidningsrörelse (innan mediekrisen slog till). 1,8 miljarder kronor sägs försäljningen inbringat. Även om svenska medier – i synnerhet statskontrollerade public service – har en kraftig slagsida åt vänster inom journalistkåren, så kan vi konstatera att man behandlat Annie Lööf synnerligen systerligt sedan Reinfeldt avgick som statsminister och (M)-ledare. Utöver detta har Lööf också varit med på Bilderbergkonferensen, vilket i sig gör det iögonfallande att hon har både näringslivets och mediernas stöd.

Just därför tror jag att det kommer bli si och så med mediernas granskning av Annie Lööf. Kanske de alternativa medierna är mer på alerten? Kan någon leda i bevis – eller åtminstone hitta ledtrådar – som visar att det finns ett förhållande mellan centerledningen och medierna som baseras på mutor eller liknande incitament för att framställa partiet i bättre dager än de förtjänar?

Hälsar eder Peter Harold (inlåst i sitt bibliotek denna soliga lördag)

Publicerat i Politik | 5 kommentarer

Vittnesmålet från insidan av hemmen för ”ensamkommande flyktingbarn”

Bästa läsare!

Följande text är kopierad från Facebook. Skribenten har publicerat sig med eget namn, men eftersom det kan finnas en risk att personen i efterhand avpublicerar sitt inlägg (p.g.a. hot eller andra påtryckningar) benämner jag personen med initialerna G.L. Innehållet är så pass viktigt att jag känner att det är angeläget att det delas med så många som möjligt.

Hälsar eder Peter Harold

Tänkte berätta lite, för er som är intresserade, om hur det går till på hemmen för ensamkommande då jag jobbat på 3 stycken i 3 olika städer, men slutade för att jag fick overklighetskänslor o aggressiva känslor inombords (som ni snart kommer att förstå).
Ha överseende med texten o stavningen då jag skriver från mobilen o kanske upprepar mig ibland.
Dessa hem är klassade som HVB hem med strikt tystnadsplikt på flera olika nivåer. Det gjorde att inte mycket läckte ut från början, men då avslutad personal började berätta om hur det gick till fick Sverige mer o mer upp ögonen för dessa hem. Jag började på mitt första hem 2010 och var med o öppnade det.
Killarna kom i omgångar. När hemmet var fullt hade vi 12 killar som samtliga var mellan 20 o 35 enligt min beräkning o en del berättade självmant att de var äldre. Eller vad sägs om en 17-åring som pratar flytande engelska eller någon som har jobbat som kock i 4 år på en båt i västindien.
Mer o mer kröp det också fram att flera av killarna var från Iran, Pakistan o andra omliggande länder. Så inte undra på att de inte vill tillbaka till Afghanistan. De har ju inget där.
De här killarna drar sig inte för att bråka tills de får som de vill. De kastade muggar, stolar o andra möbler, rev ner saker från väggarna, sparkade sönder växter, satte på brandlarmet mitt i nätterna, slog ut fönster o förstörde dörrar o skåpsluckor i köket. Lagade mat mitt i nätterna o sprang i korridorerna o skrek. När man försökte lugna dem fick man ofta höra att man var rasist. De störde personalen med skit mitt i nätterna. En kille gick tom så långt att han spelade sjuk o fick oss att ringa ambulansen mitt i natten, som strax konstaterade att han inga fel hade. De skadade sig själva så att personalen fick köra dem till vårdcentralen eller sjukhuset.
De rymde, rökte braj på rummen o vi fick springa o testa dem med jämna mellanrum.De kom hem senare än utegångstiden och skrek åt personalen. Ofta kände jag mig hotad, speciellt då de var fulla eller hade tagit andra droger. Sexuella påhopp är inte ovanliga för oss kvinnor. Jag hade en sådan personal efter mig. Han var från Afghanistan.
Alla hade råd med cigg, märkeskläder (förmodligen stulna) o dyra mobiler. De kunde repa personalens bilar eller förstöra de fordon som var inköpta till boendet.
Alla hade olika intressen som hemmet betalade o dit skulle de skjutsas o hämtas. Personalen på boendet var ofta underbemannad pga detta.
De skulle en gång i veckan aktiveras med bio, teater, resor till fotbollsmatcher eller nöjen typ tivoli eller liknande.
De fick chips o dricka till helgen. Speciell mat skulle serveras till Ramadan – svindyr sådan och de skulle vara uppe o äta o fira hela nätterna. Till vardags kunde de klaga på maten, kasta mat på väggarna eller slänga tallriken o bara gå. Personalen skulle städa upp detta. Samma gällde efter fredagsmyset med nötter, frön o annat skräp som låg över hela golvet.
De grisade ner sina rum, men där fick de städa själva. Veckostädningen på boendet där de skulle delta var det alltid ett jäkla bråk om. De fick tvätta sina kläder själva, men städade sällan efter sig.
De får psykolog, läkarvård o tandvård gratis. En tandläkare sa till mig att tänderna på en del ser ut som på 30-40 åringar. Jag sa att det nog beror på att de är i den åldern.
De här killarna har det bättre än många svenska barn o tonåringar. Eftersom de får allt på boendet så skickar de hem pengar till sina familjer i andra länder. Ändå har flera av dem påstått att de saknar föräldrar o på så sätt fått ut efterlevandeskydd, som svenska barn får ut när en eller båda föräldrarna dör. Detta innebär att dessa lögnare kan få ut belopp på upp till 6000-7000 i månaden sammantaget m allt.
En del har tom fru o barn som de lämnar i hemlandet o drar, vilket kan medföra svält för frun o barnen speciellt i de länder där kvinnor inte får jobba. …och dessa ynkryggar till män blir klassade som barn o försvarade av batikhäxor.
När jag jobbade med detta kände jag mig som en slav mer eller mindre. Personalen skall städa, laga mat, handla allt som behövdes på boendet, dokumentera, skjutsa hit o dit o hålla reda på alla tider åt alla gällande skola, läkarbesök, tandläkare, träningstider…… Vi skall vara mammor/pappor, psykologer, slagpåsar, misshandelsoffer, telefonagenter, ha kontakt med tolkar inför samtal, samtal m skolan, boka tider med socialen o gode män….osv…..
På det sista hemmet jag jobbade 2015 hade vi 12 killar på boendet o 6 i träningslägenheter. När jag slutade hade vi 36 på boendet, 8 i en villa utanför byn (dit vi fick åka o jobba med egen bil, utan ersättning) o 10 i träningslägenheter. Köket var inte ens byggt för att laga mat åt alla dessa. Vi trollade med knäna. Personalomsättningen var enorm….. Jag gick in i väggen. Det var ett privat boende. De andra 2 var kommunala.
På det sista boendet fanns många afrikaner också.
Alla de här killarna lever i en lögn om namn, ålder o var de kommer ifrån. Detta är psykiskt jobbigt för dem o går ofta ut över personalen. Hot om självmord är vanligt då de fått avslag på sina ansökningar. I början fick personalen även åka med till Migrationsverket, men den rollen har mer o mer fallit över på gode männen. Men är det en våldsam person måste personal följa med. Många privata boenden, gode män o andra har gjort sig en rejäl hacka på denna lukrativa människoindustri. För att inte tala om människosmugglare o alla advokatbyråer som sköter överklagningsärendena som såklart betalas av oss skattebetalare.
Tack för ordet!

 

Publicerat i Migrationskatastrofen | 11 kommentarer

Årets politikerpar: Stefan Löfven och Annie Lööf


Bild skickad till mig från en arg centerpartist. Tack! 🙂

Bästa läsare!

Jag är inte förvånad. Allt handlade i praktiken om vilken undanflykt man skulle välja för att inte uttrycka ett misstroendevotum mot försvarsminister Peter Hultqvist i riksdagen. Den självutnämnda ledaren för den borgerliga oppositionen, Annie Lööf, förklarar att statsrådsberedningen visste om de oegentligheter som begåtts hos Transportstyrelsen innan försvarsministern visste någonting, och därför valde man att inte rösta med sverigedemokraterna.

Tydligen börjar inte skandalen i och med att Transportstyrelsen outsourcade sina IT-system (i enlighet med den föregående borgerliga regeringens direktiv). Beslutet att myndigheten inte skulle följa gällande regelverk för IT-säkerhet fattades redan under sommaren 2014 av Transportstyrelsen – några månader före riksdagsvalet. Ansvarig minister över Transportstyrelsen var Chatarina Elmsäter-Svärd (M). Frågan om vem som vet vad och när – eller varför de inte vet – kan sålunda backas ända tillbaka till regeringen Reinfeldt. Ingen skall dock ha alltför stort hopp om att någonting kommer fram om detta eftersom all nödvändig informations för ansvarsutkrävande tycks vara belagt med sekretess.

Känslan är stark att det finns en ”deal” mellan socialdemokraterna och ett eller flera av de borgerliga partierna.

Efter 3 år av skenopposition vädrade den borgerliga sidan blod och krävde ministrars avgång. Inrikesminister Anders Ygeman och infrastrukturminister Anna Johansson avgick, men Hultqvist skulle förbli kvar förklarade Stefan Löfven. Det finns två skäl till detta; dels skyddas Hultqvist av landsortssossarna, och dels medger man inte ett byte av försvarsminister mitt under de intima militärövningarna med den nya ockupationsmakten som steg för steg tar ett hårdare grepp om Sverige som front mot Ryssland.

Att regeringen klantat sig på många sätt är uppenbart, och den hastiga uppsägningen av statssekreterare Lennartsson är ett kvitto på hur högt upp skandalen går. Vi talar alltså om självaste statsministern.

Att Annie Lööf nu gått ut och urskuldat regeringen genom att påstå att Hultqvist inte hade något informationsansvar gentemot statsrådsberedningen – vilket han de facto har – så har man missat ett tillfälle att sparka en minister som förtjänar att bli avsatt, även om Stefan Löfvén förmodligen är en värre bov i sammanhanget. Detta väcker ju frågan varför Lööf inte då ställer upp med ett misstroendevotum mot statsministern, vilket skulle leda till hans avgång ifall de borgerliga och SD enas.

Jag tror att jag besvarade min egen fråga med sista meningen här ovan. Annie Lööf har tagit över Fredrik Seinfeldts roll som SD-fobiker. FP är givetvis med på Lööfs linje att inte fälla Hultqvist, men det hänger mer samman med ministerns roll i samband med att Sverige skall anslutas via bakvägen till NATO.

*

När man betraktar det politiska spelet i Sverige känns innehållet allt mindre viktigt. Det värsta är att det inte handlar om ett maktspel längre, i vart fall inte mellan vänstern och högern, utan om en teater. Vi kan vara lugnt förvissade om att en borgerlig regering hade begått samma eller liknande misstag som den nuvarande. Notera att debatten ju handlat om ”vem vet vad och när?”, men man har ju inte kritiserat regeringen i sak för att de outsourcat myndigheternas IT-system (ok, några borgerliga företrädare framförde kritik, men de tystande så fort de fick veta att myndigheten agerat utifrån den förra regeringens dekret).

Även jag själv kan sitta och fundera över varför man låtsas väcka avgångskrav på Löfvén och hans ministrar i det här läget. Vad skulle karln ha gjort om han visste om att TS bryter mot reglerna? Löfvén vet ingenting om datorer och servrar. Han kan inte ens svetsa. Regeringspersonalen är egentligen bara ansvariga i juridisk mening ifall de anmodat TS att bryta mot lagen (vilket de kanske också har). Det finns andra myndigheter som skall granska myndigheterna så att de följer lagen.

Nej, det verkliga önskvärda skälet till att avsatta Stefan Löfvén är att han och hans regering bedriver en politik som är skadlig för landet och dess folk!

Men detta skäl är dock uppenbarligen inte tillräckligt angeläget för Lööf (eller de andra i kvasi-oppositionen) för att byta ut den Löfvénska ministären mot en borgerlig dito som måste visa hänsyn gentemot SD och deras väljare.

Enda sättet för de borgerliga partierna att få regera igen är att invänta nästa val, bedriva en intensiv agitation gentemot (S) i allmänhet och (SD) i synnerhet, och därefter överge Alliansen och bilda en vänsterliberal regering.

Grunden till den nya regeringen lades idag när den borgerliga oppositionen valde att förhindra Stefan Löfvéns avgång. Jag undrar just vad deras väljare tycker?

Hälsar eder Peter Harold

Publicerat i Politik | 8 kommentarer

Bomb i Londons tunnelbana – veckan efter terrorövningen!

Bästa läsare!

Jag har fått underrättelser om att en hemmagjord brandbomb detonerat i Londons tunnelbana (Parsons Green station) och skadat ett antal personer. Några brandfarlig kemikalier i en plasthink som förvarats i en shoppingkasse har antänts varvid ett eldklot bildades som bredde ut sig under tågvagnens innertak.

Jag känner inte till några ytterligare detaljer om det hela, mer än att det ännu en gång är ett dåd som inträffar en fredag (jämför med dådet på Drottninggatan i april månad här i Sverige), men jag noterar att korrelationen mellan övning och dåd ännu en gång tycks gå hand i hand; den 7 september hölls – enligt Daily Mail i en odaterad artikel – en övning vid Bank station i London city. Scenariot handlade om utsläpp av kemikalier… [LÄNK]

Well, det faktum att denna bomb ser väldigt amatörmässig ut talar väl mer för att någon firat fredagsbön än att CIA/MI6 varit framme med sina false flag-operationer. Men dagen är inte slut ännu, så vi får väl se vad som dyker upp.

Hälsar eder Peter Harold

 

 

Publicerat i Krig & fred | 4 kommentarer

Efterlunchpekoral…

Bästa läsare!

Administratör M.N. utbrast i ett ” – Det viktigaste som barnen måste lära sig är att skilja på mitt och ditt!” vid lunchbordet. Administratör S.U. nickade instämmande, men framförde också åsikten att det är bra många vuxna som skulle behöva lära sig samma sak.

Både M.N. och S.U. är så där lagom politiskt korrekta. Jodå, de ogillar bulgariska tiggare som luktar jord och exkrementer, även om de i övrigt har den där alldeles korrekta värdegrunden om allas lika värde. Jag menar, vem gillar tiggare? Sedan kan ju ogillandet manifestera sig på olika sätt, från att man sätter eld på deras kojor och jagar dem med yxa (effektivt enligt de som provat); alternativt rynkar på näsan när de passerar med skrammelmuggen; eller suckar uppgivet att ‘fattigdom borde inte finnas’ och lägger en slant i skrammelmuggen (uppenbarligen den mest ineffektiva metoden för att bekämpa tiggeri).

M.N. och S.U. befinner sig i gränszonen mellan näsrynkning och godhetsknarkande, och de har vid flera tillfällen sagt att ”samhället borde göra något för tiggarna”. Det var minnet av det ”godhetsfyllda” utspelet som dök upp i mitt huvud när de talade om vikten av att skilja ditt från mitt. Vad gör de själva för att leva efter sin devis om äganderätten?

Jag var så förtvivlat frestad att ifrågasätta vad de definierade som ”mitt” och ”ditt”, inte minst i skenet av att de anser att svenska skattebetalare skall finansiera bulgariska tiggares tillvaro i Sverige. Jag var också förtvivlat frestad att inviga dem i oss statsskeptiska värld, det vill säga min värld där jag kommit till slutsatsen att det är fel att stjäla av andra människor, vare sig det är genom väpnat rån eller i egenskap av finansminister som beskattar folk och fabrik.

Ja, det är en alldeles förträfflig idé att lära barnen skillnaden mellan mitt och ditt. Men varför nöja sig med denna låga ambition? Varför inte löpa linan fullt ut och berätta för dem om icke-aggressionsprincipen?! Den förutsätter ju att man respekterar egendomsrätten – d.v.s. efterlever åtskillnaden mellan mitt och ditt. Då är grunden lagd för ett samhälle som bygger mer på samverkan än stöld.

Om man på fullt allvar vill sträva efter ett samhälle som har låg kriminalitet så måste man plantera in ett ideal hos alla de människor som lever och verkar i detta samhälle. När staten tävlar med de yrkeskriminella om att vara den största tjuven (och staten vinner i det här fallet) och stjäla mest av medborgarna, då kan man inte förvänta sig heller att samhället har noll-tolerans mot stölder. Tvärtom.

Allt detta lät jag vara osagt. Dumt av mig.

Hälsar en ångerfull Peter Harold

Publicerat i Privat, Stadsliv | 10 kommentarer

Hej, politiker! Låt kyrkan få vara ifred!

Bästa läsare!

Jag begår ett avbrott i det haroldska hemlighetsmakeriet för att kasta mig in i kyrkovalsdebatten.

Eller debatt och debatt… I systemmedierna tycks kyrkofrågorna mest handla om att ”SD försöker kuppa sig in i kyrkan” och liknande formuleringar. Och så kommer de vanliga tokskallarna på twitter och lägger ut texter om ”nazism”, ”1938”, ”gaskamrar” sammanskrivet med förkortningen ”sd”. Detta får mig att fundera på vad tusan de är rädda för? Att SD skulle döda gud? Vad i hela världen skulle SD kunna ställa till med för slags förödelse i den svenska kyrkan som inte vänstern redan ställt till med?

Detta sagt utan att jag på något vis tar ställning för SD i det aktuella valet. Tvärtom, jag tänker gå till valurnan nu på söndag och rösta på Frimodig Kyrka.

Nej, jag kan knappast räkna mig till skaran av rättrogna bekännare. Jag har läst mer i Koranen än i Bibeln (baserat på att jag ser ett större hot i islams utbredning i Sverige än vad kristendomen utgör via kyrkan, en kyrka som f.ö. är så svårt kontaminerad av kulturmarxism att den kanske står bortom all räddning -om nu vill att kyrkan skall räddas), men jag är mycket medveten om att vi knappast skulle gilla leva i ett bokstavstroget bibelland heller.

Trots det anser jag att politiken skall ut ur kyrkan, och det står Frimodig Kyrka för. Den svenska kyrkan är inte en institution för alla upptänkliga idérörelser och religioner, utan den skall vara vigd och helgad åt kristendom. Ingenting annat än det hör hemma i dess lokaler.

Efter flera års övervägande har jag insett att kyrkan är en angelägenhet för de kyrkliga, och därför skall politikerna ut därifrån. Och jag anser också att kyrkan skall stå för sina traditionella värderingar så att jag i lugn och ro kan angripa gudatjänarna och de troende för de ord som de står för, och slippa behöva penetrera den floskelrika undfallenhet som dagens prästerskap – åtminstone de som är politiskt korrekta – står för. Därför kommer jag att rösta på Frimodig Kyrka och önska dem all lycka med återkristna svenska kyrkan. Sen är det upp till de troende att ansluta sig eller lämna.

Åter till mitt hemlighetsmakeri – utan att röja alltför många detaljer:

Gustav Vasa har kommit i min väg. Inte för inte kallas han för ”Sveriges Pol-pot”, och medan jag gått genom mina historieböcker finner jag ett anslag som är lika mycket sagoberättande som segrarens hyllning till sig själv. Jag har läst formuleringar om hur upproriska män plötsligt kastar sig underdånigt ner på marken när kung Gustav ställer sig på kullen och svingar sitt svärd i luften och med kraftfull stämma talar lag för allmogen. Hans lag.

Jag tvivlar på att denna magi var verklighet. Tusen dalkarlar hade lätt kunnat rusa upp på kullen och spöat skiten ur Gustav Vasa om så varit i deras intresse, och framför allt om Vasa inte haft sina trupper med sig. Skattetrötta dalkarlar gav nog inte upp sin kamp p.g.a. Vasas magiska gestalt, utan de fogade sig därför att Vasa hade statens våldsmonopol i sina händer. Precis som dagens skattebetalare.

Och där dök lite kyrkliga spörsmål upp i ämnet.

Den kristdemokratiske f.d. borgarrådssekreteraren Patric Rylander författade för några år sedan en artikel på Konservativt Forum som handlar om förhållandet mellan svenska folket och Gustav Vasas ”reformer” av kyrkan. [LÄNK] Han utgår från docent Magnus Nymans bok ”Förlorarnas historia” som belyser reformationen ur ”förlorarnas” synvinkel, vilket innebär att vi också får ta del av hur folk i allmänhet uppfattade omdaningen av den svenska kyrkan den gången. Berättelsen skiljer sig från de hjältesagor vi annars får oss till livs om Vasa.

Då som nu skedde förvandlingen av kyrkan genom politik. Vi kan inte komma ifrån den jämförelsen, ty det var Gustav Vasa som från sitt slott och de ambulerande riksdagarna förändrade det svenska folkets religion genom dekret. Skillnaden må dock vara att förändringen idag inte kommer via kunglig befallning, utan genom politisk infiltration, men ändock med syfte att förändra både tradition och predikat ord för att passa makthavarnas syften.

Det skall kanske infogas ett ”försökte förändra”. I hundratalet år behöll folk ute i landet traditioner från den katolska tiden, och tvingade kyrkoherdarna att acceptera detta. Självfallet blev biskopsämbetet rasande över detta, inte minst därför att staten ju bestämt att folket inte fick utöva dessa ”vidskepelser”. Det är min övertygelse att det finns många människor i dagens kyrka som inte vill att deras lokaler skall förvandlas till multikulturella centers.

Hälsar eder Peter Harold

 

Publicerat i Religion | 21 kommentarer