Faktatips: Whitney Webb beskriver hur Israel etablerade sina bakdörrar till Silicon Walley

Bästa läsare!

Egentligen borde jag ägna denna bloggpost åt de spännande händelser som drabbat mig den senaste tiden. Men vid närmare eftertanke bör jag kanske avstå från att kommunicera alltför mycket om vad som sker på den ”privata” fronten, i synnerhet som den verksamheten bestått av att försöka ”infiltrera” diverse nyckelpersoner med frihetlig ideologi.

Att dessa åtgärder inte saknat effekt har jag nu blivit varse då underliga saker inträffat.

Här rör det sig om å ena sidan att jag blivit utsatt för ett värvningsförsök av ett etablerat borgerligt parti för politiskt uppdrag (det finns inte så många kvar att gissa på, men jag har tackat nej redan). Efter detta har jag blivit uppsökt av gamla vänner som jag inte hört av från på flera år, som vill höra hur jag mår och som passar på att berätta hur de ser fram mot det nya Covid-vaccinet och prisar myndigheternas aktiviteter ”även om dessa borde kunna göra mera”. Kan man inte bli paranoid för mindre..?! Jag måste ha pillat i ett getingbo, och det har observerats.

Nå, istället för att tala om allt detta så vill jag slå ett slag för någonting helt annat. Jag vet att min kära läsare måste ha Covid 19 stående långt upp över halsen – bildligt talat, hoppas jag – emedan jag tvingats lyssna på P1 under senare tid.

*

Så låt oss tala om det som går helt under public service radar, nämligen Israels försök att bli den informationsteknologiska centralmakten i världen.

Det finns massor att tala om gällande detta ämne, och det även om vi avgränsar oss till vad som redan skett. Även med mina högst allmänna kunskaper i ämnet noterar jag att vi under de senaste 20 åren haft en bild av att ”indierna håller på att ta över Internet”, i det att talangfulla och begåvade indier rest till västvärlden för att lära sig knappa kod, och sedan reser tillbaka till hemlandet och bemannar IT-företag som ger service åt hela världen och slår ut de västerländska företagen (eller snarare arbetstillfällena i västvärlden).

Under samma tid har alltså Israel skaffat sig en maktposition inom denna bransch. Visserligen kan vi ha sett en och annan artikel med framgångstema som handlat om ”israeliska forskare” i rubrikerna där enskilda produkter eller projekt lyfts fram. Men det är sällan man lyft fram den stora agendan, den som syftar till att den israeliska staten ska kunna lägga fysisk kontroll över det globala nätverk som kallas för Internet.

Det hela vore inget större problem ifall Israel vore den oskuldsfulla ängel man låtsas vara, men bevisen mot denna stat talar för att vi här har en aktör som hela världen bör ge akt på, och bevaka Israels mått och steg med största uppmärksamhet.

Den oberoende grävande journalisten Whitney Webb har sammanställt en lång och detaljrik artikel om Isabel Maxwell – som jag nämnt i ett tidigare inlägg här på Skrivarenes Blogg – och hur hon förmodligen varit en nyckelperson för att ge den israeliska regimen och dess säkerhetstjänst Mossad bakdörrar in i den amerikanska IT-industrin.

Whitney Webb ger en intressant bakgrundsbild, och jag delar med mig ett smakrpov här:

In 1992, Israel’s government created the Yozma Program […]. The Yozma Program aimed to “incentivize venture investment” by creating state-linked venture capital funds, which later spawned a myriad of Israeli hi-tech start ups with merging them with major, foreign technology companies.

[…]

[This] vision would also result in the fusion of Israel’s hi-tech sector, which he helped to create, with Israel’s intelligence apparatus, with numerous Israeli hi-tech conglomerates created with funding from the Yozma program and its successors doubling as tools of Israeli espionage. Notably, not long before Erlich convinced Israel to place $100 million into this program, Israeli intelligence, thanks largely to the work of infamous spymaster Rafi Eitan, had learned the benefits of placing backdoors for their intelligence services into commercial software through the theft and subversion of the PROMIS software. […] Israel’s bugged version of PROMIS was largely marketed by Robert Maxwell.

Det hela rör sig faktiskt om en artikelserie, men utdraget här ovan kommer från del två som återfinns på sajten Unlimited Hangout. I artikeln får vi se hur Israel knutit till sig individer som Bill Gates samt hur intresset för dessa aktiviteter involverat personer som Jeffrey Epstein och nätverk som ”Small World”.

Hälsar eder Peter Harold

 

 

Om Peter Harold

Libertariansk skribent och författare. Driver den libertarianska bloggen "Skrivarens Blogg".
Det här inlägget postades i Demokrati och frihet. Bokmärk permalänken.

Du är välkommen att kommentera inlägget! Jag tillämpar yttrandefrihet, men du tar givetvis ansvar för det du skriver. Reklam åker dock i runda arkivet.

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com-logga

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s