Robert Aschberg – en del av den svenska djupstaten eller bara dess förmånstagare?

Bästa läsare!

Innan du gör någonting annat så ska du – ifall du inte redan gjort det – lyssna på Feministinspektionens dokumentär om Robert Aschberg som bloggen Rosa Traktorn hjälpt till med att sprida.

https://videopress.com/v/FTSRCBtF

Inspelningen är på 45 minuter, och det är väl använd tid. Jag tror inte – såvida inte du är Robert Aschberg själv – kommer betrakta detta som slöseri.

Efter att jag lyssnat (det finns en mp3-fil HÄR, klicka för att lyssna, högerklicka och välj ”Spara länk som” om du vill ladda ner på din dator först) på dokumentären slås jag över hur osannolikt länge Robert Aschberg fått hålla på med alla sina affärer. Visserligen kan de flesta människor med ett uns av sunt förnuft och anständighet redan utifrån magkänslan ana att allt inte står rätt till med denne karl. Fast vad består hans immunitet av?

Personligheten Robert Aschberg

Den första ledtråden tror jag att vi kan finna ligger i hans personlighet. Han är höggradigt narcissistisk, och han är mycket extrovert. Begreppet sociopat känns naturligt att använda när man talar om honom. Man kan diskutera hur intelligent han är.

Jag har gissat att Robert Aschbergs intelligens är över genomsnittsnivån, för det krävs en hel del av denna vara för att kunna verbalt hantera de situationer som kan uppstå när man befinner sig i en position som han, och med hans förflutna. Man måste snabbt kunna avvärja kritiska frågor och vara övertygande när man avleder uppmärksamheten från en öm punkt och för att komma någon annanstans.

Men efter att ha funderat på saken så är jag inte riktigt helt övertygad om att Robert Aschberg verkligen är så smart som skenet gör gällande. Notera att han med förkärlek angriper offer som inte är lika verbala som han själv, eller tränade för konfrontation med medierna. Robert Aschberg har ägnat mer än halva sitt liv åt denna profession, så det är ju inte alls underligt – och därmed inte längre en avgörande aspekt vad gäller intelligensfrågan – att han kan prata omkull de flesta som han angriper. Vi märker ju trots allt att när Aschberg konfronteras av någon som är både förberedd och kan behålla lugnet får problem. Aschbergs försvar fungerar bara när han är i attackläge (fastän han haft massor av år att fila på sina försvarsargument eller övertyga sig själv om sin oskuld).

Robert Aschberg i samhället (den kända versionen)

I den dokumentär som Feministinspektionen producerat framgår det att Robert Aschberg är en tölp, och att han alltid varit det så länge som han kan själv minnas. I dokumentären finns det ett klipp där Robert Aschberg utan skam i rösten berättar hur han och hans syskon bar sig åt som svin mot varandra, och att hans omognad fortsatte in i vuxenvärlden. Robert Aschberg är tillfreds med detta; han är den han är, och förmodligen är hans attityd att ”alla som inte gillar honom kan dra åt helvete”. Det finns ändå tillräckligt många beundrare som vill frotteras med honom och ta del av eventuell spridd stjärnglans.

Robert Aschberg är onekligen en institution inom den svenska medievärlden (även om detta sägs utan att kunna påstås vara en positiv sak). I årtionden har han synts i TV-rutan eller i radion. Han har kunnat arbeta med projekt som han själv gillat (och varit skapare av). Detta i kombination med hans politiska övertygelse har han kunnat kombinera sin egennytta med det egna nöjet. Konceptet med lytes-TV har han fört över till aktivist-TV i hopp om att framställa sina objekt som löjeväckande, men nu med urvalet baserat på offrens politiska åsikter eller politiska läggning.

Robert Aschberg i samhället (den okända versionen)

Men samtidigt tycks det som att TV- och radiokändisen Robert Aschberg också är en institution på andra inte lika synliga sätt, men som åskådliggörs i dokumentären tack vare att många personer som känner Robert Aschberg valt att träda fram och berätta vad de vet.

Ett av de mest iögonfallande exemplen är hur Robert Aschberg lyckas ruinera änkan efter Solvallamannen för en påstådd skuld på mångmiljonbelopp, trots att hon var lagligt skyddad från dennes skuld genom äktenskapsförord. I samma affär klarar sig Robert Aschberg däremot från fällande dom trots att han skrivit ut checkar utan täckning. I alla lägen har Robert Aschberg backats upp av statsmakten. Korruption? Sannolikt.

Vi kan notera att Robert Aschberg har en dominerande roll i samhället. Vi kan utifrån de indicier som framförs i dokumentären inte utesluta att han har tillgång till resurser som kan medelst våld eliminera element som utgör ett hot mot honom (eller hans verksamhet). Vad som finns i att ”vännen” Stieg Larsson fick en hjärtinfarkt på sitt jobb efter en påstådd ekonomisk överföring till Robert Aschbergs verksamhet, samt medborgarjournalisten Bechir Rabani hjärtinfarkt i hemmet medan han exponerade Robert Aschbergs förflutna, är saker som borde utredas. Bland mycket annat.

Vad gäller det sistnämnda fallet har myndigheterna lagt locket på. Trots detta säger Robert Aschberg att han har information från polisen om dödsorsak och omständigheter. Denna kunskap är ett typiskt privilegium som journalister anser är heligt; som journalist ska man ha rätt att få veta allt, och journalistens uppgift är att filtrera kunskapen innan den överförs till medborgarna , om informationen nu ens kommer medborgarna till godo. I fallet Bechir Rabani var Robert Aschberg närmast stolt över att han inte tänkte sprida ljus över det dödsfall som han själv misstänks ligga bakom.

Robert Aschberg – en del av den svenska djupstaten?

Detta leder automatiskt över till min slutsats som ligger utanför dokumentärens scoop. Hur mycket kan vi tillskriva Robert Aschberg ifråga om svenska mediers benägenhet att filtrera och mörka olika fenomen eller kanske rent av hela nyhetsämnen?

Att Robert Aschberg är stor i käften ser vi med blotta ögat, liksom att han är psykiskt instabil och lätt får raseriutbrott – detta är vad kameran och mikrofonen avslöjar! Men vad är det som man inte lyckas lyfta fram i bevis, men som kanske har ännu större implikationer för resten av det svenska (medie-)samhället? Robert Aschberg kan göra plats för nyheter. Kan han också få nyheter att försvinna eller inte dyka upp alls? Svaret torde onekligen vara ett ja.

Om vi bortser från att Robert Aschberg vet vart han ska vända sig för att få sina meningsmotståndare och motgranskare avpublicerade på t.ex. YouTube, så är det alldeles uppenbart att han har ett inflytande över branschen. Med hans kontaktnät och resurser (han är rik som ett troll och har bolag i mediebranschen) är det närmast självklart att han sätter käppar i hjulet på den som har väckt hans misshag. Och här kan vi nog säkert se att han använder sitt inflytande till att systemmedierna bemannas av folk med ”pålitliga värderingar”. Spelar man utanför den ideologiskt tillåtna planen riskerar man att kritiseras eller motarbetas, och sedan kanske avskedas. Detta är i alla fall min hypotes, och jag ser fram mot dagen då Robert Aschbergs journalistkollegor vågar ta bladet från munnen.

Denna makt – som jag tror kommer exponeras i nästa våg av ”Granskning Aschberg” eller vad den pågående operationen kallas – har inte bara förgreningar till mediebolagen, utan sannolikt till myndigheter och de politiska institutionerna. Vi har redan sett exempel på att Robert Aschberg fått en märklig immunitet i domstolarna (tingsrätten dömer till hans fördel på lagvidriga grunder och Hovrätten vägrar befatta sig med detta). En domstol agerar inte på detta viset utan att element med inflytande får någonting tillbaka.

Vad är det som Robert Aschberg kan gömma och mörka för maktelitens räkning? Det torde kunna vara massor. Aschberg tycks trivas där det finns skit. Det skulle förvåna mig om han inte träffat många bundsförvanter i dessa dolda sfärer som vi bara kan känna den obehagliga doften av.

Vad gäller för min egen del har jag gemensamma bekanta i sfären kring Robert Aschberg, och mina ståndpunkter är kända för dessa individer. Det känns inte kul, men jag har inte hjärta att begå samma försyndelser som vi anklagar Robert Aschberg för, bara för att trygga ens egen säkerhet gentemot f.d. vänner som ballat ur och tagit kultur-marxismen till sina hjärtan.

Hälsar eder Peter Harold