I Berlin tycks frihetstanken ändå leva vidare… bland folket.

Bästa läsare!

Efter att tiotusentals (38’000 enligt BBC, 18’000 enligt SVT) ”Corona-skeptiker” (SVT:s ordval) demonstrerat i Berlin under helgen mot den tyska regeringens krav på att medborgarna måste bära munskydd på olika offentliga platser kan jag inte låta bli att fundera kring om detta evenemang (och engagemang) kan vara ett av de halmstrån som en frihetsvän har att mentalt gripa sig fast vid i dessa tider då makthavarna försöker sälja in tvångsvaccinering och övervaknings-chip i armen för att hejda vår nya globala fiende: viruset.

Jag var naturligtvis inte förvånad över att höra att arrangörerna ”har koppling till högerextrema grupper” och ”konspirationsteoretiker” (var det Robert F Kennedy jr man syftade på?) när demonstrationen nämndes i något radioprogram som sändes när jag startade en lånebil häromdagen. En manifestation som riktar sig mot tvång betraktas som fascism. Fascinerande!

Vad jag blev mer förvånad över var uppgifterna som kom från annat håll som gör gällande att arrangören Querdenken 771 backas upp av valda delar av det tyska etablissemanget som tröttnat på att inte ha ruljangsen igång. Bl.a. ska bussbolag och även flygbolag ha ställt upp med gratisbiljetter från fjärran orter för att hjälpa deltagarna att komma till Berlin. Syftet ska vara att det blödande näringslivet vill få slut på hysterin kring Covid19 som – enligt organisationen Querdenkens material – som visar att viruset spreds kraftigt trots nedstängning av samhället i mars månad och sedan juni månad ebbat ut till en nivå som rådde innan dess (efter att ha passerat en peak i april).

Tydligen ska också arrangören ha fått internt stöd av de rättsvårdande myndigheterna, i alla fall av enskilda tjänstemän och ämbetsmän som bromsat alla försök att förhindra manifestationen från att äga rum. Det nämndes redan före manifestationen att det finns planer på en revolution/statskupp i den bemärkelsen att man vill tvinga fram förbundskanslerns avgång. Sehr Intrezzant!

*

Frågan om munskydd kan dyka upp på den svenska scenen också. I kampen mot vår osynlige fiende handlar det mest av allt om att övertyga folket om en påtaglig fara – det vill säga att skrämma dem.

Svenskarna har fått mycket av den varan, i synnerhet i form av alla överdoser med Greta Tunberg och hennes klimatnoja. Skräck och oro säljer både lösnummer och skapar makt, och den enda moteld man som medborgare kan bjuda på är att dricka öl med många vänner på uteserveringar och äta icke klimatkompenserade kötträtter för att protestera mot hjärntvätten. Ja, om man inte är tysk och vågar gå man ur huse och demonstrera mot lagarna.

*

En annan frihet som är underskattad i Sverige tycks vara yttrandefriheten. Det krävs en grupp inresta danskar för att spela fotboll med och bränna enskilda exemplar av koranen. Varför bränner vi inte dessa skrifter i egen regi? Låt oss för den akademiska kvalitetens skull i detta sociala experiment bränna en koran i Malmö och en bibel i Jönköping för att studera utfallet. Jag är förvisso bibliofil, men om det är motviljan att elda böcker som sådana kan man ju åtminstone bränna exemplar som ändå är sönderlästa.

Nu har bara halva detta experiment verkställts. Utfallet blev att den som hädar koranen (fysiskt) och inte fått statens godkännande att göra detta på allmän plats blir arresterad av polisen, medan samma myndighet inte ens med nöd och näppe kan få kontroll över muslimerna och de svenska leninisterna som protesterar (verkställer upplopp) mot att svenskar (danskar!) nyttjar den grundlagsskyddade yttrandefriheten vi har i vårt land. Detta säger en massa om a) demokratins status i landet och b) hur problematiskt det är att ha andra kulturer som föredrar våld som uttrycksmedel i just en demokrati framför diskussion.

En sak kan man i alla fall konstatera: de kränkta muslimerna vänder inte andra sidan till. Och leninisterna försitter inte en chans att få träna sin organisatoriska förmåga genom att bistå ”de vilda aporna” på gatorna för att uppnå största möjliga förstörelsekraft (åtminstone så långt man vågar av rädsla för att sponsorerna inte betalar ut ens böter om man tar i alltför hårt).

*

För min egen del går planeringsarbetet vidare med ”skattjakten”. Erfarenheterna från förra veckan ska utvärderas och nya uppfinningar och lösningar ska tänkas fram. Dessutom hoppas jag kunna kosta på mig 2 dagars semester och fara någonstans dit jag kan vandra i ostörd natur.

Hälsar eder Peter Harold