Bästa läsare!
Ursäkta att jag verkar förvånad, men kan någon förklara för mig varför de avlidna vid det tragiska våldsdådet i Trollhättan hedras med samma hälsning som Islamska Staten använder under sina parader?
Trollhättan, 2015:
Syrien, juni 2014:
Förklaring mottages tacksamt.
Hälsar eder Peter Harold
Peter Harold - Skrivarens blogg 
Lite hjälp på vägen, hoppas jag;
http://www.nyatider.nu/vad-betyder-fingrarna/
Denna sprids som en löpeld internationellt:
He he, ja, det där är en intressant vinkling på det hela.
Det jag inte förstår är varför svenskar och kurder använder denna signal?
Pingback: Slutsatser av Västerås-Trollhättan | Jan Millds blogg
Tror inte på det i fria tider köper inte den förklaringen när muslimer i första hand gör is hälsning och kom ihåg dom får ljuga för oss
Svårt att säga. Jag tycker bara att det är underligt att alla pekar finger i luften på kommando. Lite ”Nu skall vi sjunga We shall overcome”-vibbar över det hela.
jo konstigt är det allt tänk som sagt vilket liv det blivit av lite heilande…
Inte heilande. Romersk hälsning…! 😉
Busch ”heilar”
Maud Olofsson ”heilar”
He he! 🙂
Uäck, jag mår illa när jag ser honom.
Ta det lugnt och fiiiiint nu…
han har sagt att han härstammar från Balkan –
troligtvis är det olagligt att inte beundra hans utseende då!?!
Jag rättar mig själv: jag mår illa när jag hör karln tala. Jag rättar mig en gång till: Jag mår illa när jag hör karln försöka tala.
Själv har jag alltid uttryckt mig med ”stureplanshälsningen” vilket jag gjorde innan jag såg att det var där man skulle göra den… När en låt är så jävla bra i övergången till en annan låt – det är då som ena handen liksom flyger upp av sig självt och pekar rakt upp i luften, man vill peka mot högre höjder… Tillsammans med ett förnöjsamt leende upp till öronen, så fattar man vad det betyder. Jaja, skit i mig. Ska krypa ihop nu och finna min sketna lilla plats i livet. Sorry. Sa ingenting. Pip.
Sov gott, men berätta nån gång vad sjutton det kan vara för låtar som får dina händer att åka upp. 😉 Själv står jag och försöker lyfta armarna när jag hör något jättebra. Vilket var länge sen.
Men det ser inte ut som de där dårarna gör. Vill jag gärna tillägga. Detta görs under rörelse och och ett kisande med ögonen och biter ihop käkarna och gungar med kroppen. Alternativt tar sig i skrevet och gungar med ena handen medans den andra gungar i luften… Jag har alltid sagt som så att den bästa lösningen till krig på jorden är att skapa en mass-”psykos” ; tillverka en ”atombomb” som utlöses över krigshärjande områden. Med MDMA-partiklar som badar de idioterna. Som hjälp i hjärntvätten hade moskéernas åsnebräkande bytts ut mot en sköööön houselåt, med ngn remix som använder imambräkande kärleks-budskap om fred och embrace love, typ. En timme därefter hade vi sett de kramas med varandra. Och så hade krigen varit över!
Åtminstone var det så jag beskrev min essä om fredsskapande i skolan.
För er med inlevelsefunktionshinder: MDMA funkar bra på receptorer i krigsförande ålder, dvs sprinklar men ner ett moln på de värsta killarna i vapenför ålder funkar det bra. I övre medelålder har receptorerna slutat att fungera. Då funkar de mer som kräkreflex. Med andra ord: DO NOT TRY THIS AT HOME. Jag slutade använda mdma 2005. Om apoteket hade tillsatt en liten beståndsdel i tillverkningen av imovane hade jag dock varit nöjd! Hehe.
Har alla blivit galna helt plötsligt?
I det här fallet pekar finansministern bara på kostnadsutvecklingen för folkutbytet i Sverige. Och den skenar rakt uppåt, d.v.s. i pekfingrets riktning.
Jo, så är det nog.
Ruskig allhelgonaafton till er alla! Jag tänder en själslig flamma åt alla själsfränderna vars kroppar ligger begravda på svensk mark. Till alla andra som ligger begravda vill jag spöka så att inga av era sörjande vill stanna på svensk mark. Åt er ger jag fingret ner. Dags att börja peka med hela handen ner, djupt ner i avgrunden! Gräv era gravar någon annanstans. Ända ner till andra sidan jordklotet, allra helst!
Jag var ute och gick och mötte två unga damer. Den ena såg hemskt ruskig ut och jag stirrade förskräckt på henne. Då sa hon ” – Hej pappa!”. Och nu kände jag igen min dotter när jag hörde hennes röst…!