Bästa läsare!
Det råder väl ingen tvekan om var rikspolischefen Dan Eliasson står rent politiskt, men det är ganska ironiskt att han dels efter all kritik som chef för Försäkringskassan och numera som rikspolischef – där han kritiseras för sitt ledarskap – skall få den brittiska Sir Robert Peel-medaljen för ”enastående ledarskap inom evidensbaserat polisarbete”, och dels att medaljen är instiftad till ära av minnet efter den första ”moderna” konservativa premiärministern i brittisk historia…
Det är dock inte första gången som priset går till en omtvistad personlighet inom rättsstaten med politiska kopplingar. Första gången priset delades ut 2012 hette mottagaren Tony Bouza, en f.d. kritiserad polischef i Minneapolis som 1994 försökte bli guvernör i egenskap av kandidat för det lokala bonde/arbetarpartiet.
Pristagaren för 2014 års medalj gick till amerikanen Edward A Flynn, vars bidrag till ledarskap inom polisen bl.a. bestod i att han som första polischef i Milwaukee lyckades få förnyat förtroende för ytterligare en mandatperiod, främst på den meriten att brottsligheten minskat under hans ledarskap. Fast året därpå kom det fram att flera grova brott återrapporterats till FBI som ringa brott. Det handlade om omkring 500 misshandelsfall, dråp och barnmisshandel som exkluderades i statistiken över grova brott. Icke förty fann den kriminologiska institutionen i Cambridge-universitetet att Flynn förtjänade att mottaga utmärkelsen två år senare.
Pristagaren år 2013 – den brittiske polischefen Chris Sims som tjänstgjort i West Midland fram till pensionen två år senare – har fram tills nu hållit sig under skandalradarn. Det som skett nu är att han fått ett toppjobb som rådgivare för det nationella rådet för polischefer i Storbritannien. För detta tjänar han 2’000 pund om dagen, utöver sin redan gedigna pension. Detta sticker i poliskårens ögon, inte minst i skenet av att över 1’300 poliser tvingats lämna sina jobb p.g.a. nedskärningar som Chris Sims genomförde under sin tid som polischef (vilket är det motsatta förhållandet i jämförelse med Sverige där poliser bokstavligt talat gör strömhopp från Dan Eliassons polisorganisation).
I brist på mer information om själva motiveringen vid utnämning av prismottagare av Sir Robert Peel-medaljen låter jag mottagarnas karaktär och meriter tala för sig själva…
Hälsar eder Peter Harold
Hoppas han får den i form av ett armband.
Helt rätt / LJ
Haha! 🙂 Funkar det…? 😉
Tack för din info! Cambridge verkar inte så styva på källkoll.
Ja, det skulle vara väldigt intressant att se hur det gick till när Dan Eliasson valdes ut. Jag har skickat en förfrågan om saken till Cambridge kriminologiska institution, och jag återkommer när jag får svar.
Cambridge lutar starkt åt vänster. I senaste valet till brittiska underhuset vann en socialdemokratisk fackpamp med liten marginal över den tidigare liberala ledamoten. Den konservativa kandidaten kammade hem 15 %. Det kanske påverkar valet av pristagare.
Jag antar att alfabetet i Cambridge dessutom saknar bokstäverna K, I, P och U…
Du gissade rätt. Förresten såg jag att kriminologiska institutionen vid Cambridge University har ett nära samarbete med svenska kriminologer/kriminella.
Detta samarbete stärker min teori om den politiska grunden till pristilldelningen. Tack för info!
Tack för bloggen. Jag kommer att hälsa på fler gånger.
Du är så varmt välkommen! 🙂 Tyvärr är jag själv lite ofrekvent med att svar, men jag brukar försöka ta mig tid när jag är hemma.
Jag förväntar mig inget svar (utom om jag frågar). Spar gärna din tid och skriv.
Ha ha, den dagen hoppas jag att Dan skall få uppleva snart.
Väldigt många besökare på denna blogg från Facebook de senaste dagarna. Vad är det för trevligt sällskap som länkar hit? 😉
Pingback: Polischef Eliassons medaljskandal: Fjolårets mottagare mörkade hundratals sexövergrepp! | Peter Harold – Skrivarens blogg