Bästa läsare!
För flera år sedan hamnade jag på en svensk debattsajt som hette ”Second Opinion”. Upplägget bestod i att personer med god insikt i olika ämnen korrigerade felaktiga uppgifter och tolkningar i olika samhällsorienterade nyhetsartiklar. Senare fann jag en liknande sajt som hette Mediekritik som ägnade sig åt ungefär samma sak. Båda sajterna var informationsmässigt en mer strukturerad och städad version av Flashback Forum. Nackdelen med den senare var att de flesta uppgiftslämnare är totalt anonyma, och det tarvades en hel del insikt om enskilda skribenters förmåga och komptens för att kunna avgöra trovärdigheten i vad som skrevs. Senare dök även den renodlade debattsajten Newsmill upp.
Idag hittar jag varken Second Opinion, Mediekritik eller Newsmill, i vart fall inte med det innehåll som stämmer överens med deras ursprungliga varunamn. Second Opinion tycks vara en debatt-/propagandasajt om energipolitik. Jag hittar en innehållslös sajt kallad Mediakritiken som inte har något med den sajt jag syftade på här ovan. Newsmill svarar inte i min web-läsare. Och Flashback Forum har anpassats efter rådande lag i det land där servern är placerad, och flera skrivande trotjänare finns inte längre kvar där.
Det finns däremot en sajt som heter Medievärlden, och den är faktiskt precis som man kan ana, nämligen ganska inåtvänd. Det är en sajt som slåss för branchen – inte mot den. Sålunda kan man läsa citat som denna, vilken beskriver reaktionen på valet av Alice Bah som kultur- och demokratiminister:
[Kultur- och demokratiministern måste] värna press- och yttrandefrihet i alla lägen! Hot mot journalister och mediehus är hot mot demokratin. Jobba för att reklamskatten för tidningar avskaffas. Se till att digitalmomsen för tidningar på nätet sänks. Starka självreglerande pressetiska regler är stark pressfrihet. Jobba mot juridiska inskränkningar.
Som sagt, man torgför egenintressen på den sajten – knappast läsarnas intressen.
Under 1950- och 1960-talet gick många svenska dagstidningar under eller togs över av större mediehus därför att produktionen blev allt dyrare samtidigt som radio och television kom. Den svenska regeringen införde då det s.k. presstödet för att ”rädda mångfalden i tidningsbranchen”. Idag har vi Internet och det är ännu dyrare att publicera sig i pappersform. Eller snarare, det har blivit allt svårare att övertyga folk att betala för vad det kostar att få sina nyheter på papper istället för att läsa samma sak på nätet. På samma sätt som mediehusen tjatade till sig presstödet vill man nu kräva slippa betala skatt. Besynnerligt att samma tidningar kan prisa vänsterns högskattepolitik men samtidigt själv ha mage att begära slippa betala skatt…
Nu står dock inte den svenska nyhetsförmedlingen och faller med Bonniers, Kinnevik eller Schibstedt, vilka är de koncerner som i alla väder gynnas av svenska kultur- och demokratiministrar. Nej, dessa koncerner har egentligen redan fallit. Om jag tidigare haft svårt att avgöra om en viss anonym signatur på Flashback är trovärdig eller ej så är det lättare för mig att se att en namngiven och prisbelönad ledarskribent i gammelmedierna direkt saknar trovärdighet. Jag vet att det som står i Aftonbladet, Expressen, DN och Svenska Dagbladet är vinklat.
Under året har jag funderat på hur det kan komma sig att svensk press kan skriva och rapportera t.ex. som man gör ifråga om Ukrainakrisen. Jag hittade en Expressen från slutet av augusti i pappersinsamlingen där man skrev att Ryssland invaderat Ukraina. I efterhand vet jag ju att det ”bildbevis” som fick Carl Bildt att ”bekräfta uppgifterna” ifrågasatts, förutom att ordet ”invasion” inte användes korrekt ifall rörelsen för pansarkompaniet ägt rum. Det finns också en möjlighet att betrakta den eventuella (ryska) truppnärvaron som helt legal, inte minst i jämförelse med att både USA och Israel utför attacker i Syrien utan att be det landet om lov. Logiskt sett borde det talas om en NATO-invasion i Syrien.
Varför jag grubblat över svenska mediers rapportering om Ukrainakrisen beror på att jag haft tillgång till andra källor som ger en mer nyanserad bild av vad som verkligen sker. Jag kan därför väldigt snabbt se att svenska medier inte mår bra.
Dock tvivlar jag på att de svenska medierna mår dåligt på grund av penningabrist. Om mediehusen hade en sann passion för ärliga nyheter skulle de fortsätta sin kamp för sanning ända till den dag kronofogden bär bort redaktionens skrivmaskiner och säljer tryckpressarna på exekutiv aktion. Men jag ser inget av denna passion. Istället handlar det om att vara makthavarna till lags.
Finns det ett samband mellan gammelmediernas symbios med makteliten och frånvaron av en väletablerad mediekritik på det sätt som Second Opinion, Mediekritik och Newsmill erbjöd på sin tid? Har redaktionerna numera alltför mycket intellektuell arbetsro i dessa granskande sajters frånvaro, och ägnar större intresse åt bokföringen än sin nyhetsförmedling? Jag tror att det blir ett ”ja” till svar på denna fråga.
Notera att jag använde orden väletablerad mediekritik. Det finns ett antal enskilt drivna sajter och bloggar med medikritisk inriktning, och jag försöker själv dra mitt strå till stacken. Men de flesta av dessa skribenter är – precis som journalisterna – drivna av sina politiska och ideologiska övertygelser. Inte för att jag ser något fel i att en bloggskribent skriver utifrån sina preferensramar. Nej, tvärtom. Bloggskribenterna är en förädlad version av de anonyma signaturerna på Flashback (vilka ofta gjorde ett enastående arbete). Bloggskribenten har sitt material samlat på ett och samma ställe, och det går tämligen snabbt för en läsare att avgöra om man fått upp lax eller snorgärs i webläsaren. Men med få undantag kan man inte kalla dessa sajter och bloggar väletablerade i en vidare krets.
Drömmen vore förstås att fler bloggskribenter kunde bli etablerade i allmänhetens medvetande, och att de fick fler läsare som förstår vidden av det intellektuella förfall som manifesteras var gång man öppnar en kvällstidning.
Fast å andra sidan anser jag att det är att angripa problemet i fel ordning. Vad som skulle behövas först är att nyhetskonsumenterna själva blir kritiska till vad de läser i pressen och hör och ser på radio och TV. Nyhetskonsumenterna måste komma upp i en nivå av kritiskt tänkande där man inte bara nöjer sig med en axelryckning och ett lakoniskt ”Man skall inte tro på allt som står i tidningen”, fast tror på tidningarna i alla fall. För det är tyvärr så folk uppenbarligen fungerar fortfarande – annars skulle de inte gapa som fågelholkar varje gång jag redovisar min syn på Ukrainakrisen (en syn som jag anser är förhållandevis objektiv eftersom jag inte applåderar Vladimir Putins statism). Ukrainakrisen är bara ett av många exempel.
Vad jag skulle vilja se är någon form av en kampanj för individuellt grundad mediekritik. Tänk om man hade en liten knapp på jackan som visar att ”jag köper inte gammelmediernas bullshit”. Tänk om denna kampanj kunde torgföras med en symbol som känns lätt igen, och som kommer att synas tydligt var gång någon av Expressens och DN:s medarbetare sätter sig mitt emot mig när min tunnelbana passerar Fridhemsplan. Wow, det skulle kännas great!
Frågan är bara vilken symbol man skall använda? Det vore ju bra om kampanjen kan ge uttryck för någonting som rent generellt gagnar frihet och intellektuell mångfald, istället för politiskt korrekt enfald. Det vill säga det som dödade Newsmill.
Låt oss spåna på detta, kära frihetsvänner.
Hälsar eder Peter Harold
Peter Harold - Skrivarens blogg 
För den som vill sprida Sanning, Folkets Frihet och ädel Fosterlandskänsla:
Blogg + Facebook + Twitter –
i kombination!
Jag står inte på samma sida som dig riktigt i höger-vänster- skalan. Men anser att det är väldigt oroande att media idag har sån makt, ja den yttersta makten faktiskt- och enligt mig är detta en väldigt farlig väg..Håller med om att media är väldigt vinklat, men är övertygad om att det är omöjligt för en skribent, journalist eller programledare att vara objektiv. Allt man säger och gör, medvetet eller omedvetet, påverkas och färgas av vad man personligen tycker och känner, och då vinklas det därefter. Det som kanske hade varit önskvärt är att pressens ägare och journalister skulle vara mer tydlig med åt vilket håll de avser vinkla, manipulera sina läsare, så läsaren får mer en ” ärlig” chans att ifrågasätta innehållet. Att det saknas opinion inom media är också oroande och farlig väg att gå .Syftar på den media/ pressen som är störst och mest når ut, som uteslutande ägs av högersympatisörer och ” liberala” vinklas därefter. Det behövs en motpol där också, på tal om friheten att välja, och ej diktatur.
Vad tror du om en brevduva?
Det var ett bra förslag. En brevduva med kunskapens äpple som ett smycke runt ena tassen, eller vad nu fötterna heter på fåglar.
Beträffande Newsmill så antydde man runt juni i fjol att sajten skulle göra ett sommaruppehåll på ett par månader. Ja, det blev längre än så, för sedan lades den ner. Dödsstöten kom något tidigare när man tog bort kommentarsfunktionen. Det var inte högt i taket på det stället!
Eller också var redaktören för Newsmill av samma kaliber som jag – våga vägra vinter. Skämt åsido, så fort kommentarsfältet stängdes föll idén med att besöka sajten. Det var ju just i kommentarsfältet man fann uppslag till faktasökande.
Medievärlden är väl bonniers internsajt? För övrigt dyker exakt samma punkter upp i tidningen journalisten (journalistfackets tidning).
Enda sättet att göra medierna bättre är mer konkurrens. Jag föreslår en prenumeration på Nya Tider. Möjligen kompletterad av någon mindre knäpp vänstertidning (Dagens Arena?).
Tackar för tipset! Nu fick jag återse Stefan Torsell, den forne krönikören på Avpixlat. Faktum är att det var egentligen mest för hans krönikors skull som jag brukade besöka Avpixlat.
Monsieur OT är tillbaka. 🙂 Men eftersom detta inte handlar om invandring, trots att jag röstar på SD, utan om Sveriges andra fixering, dvs. feminismen, och dess dubbelmoral samt lättbevisade mansfientlighet, så tar jag mig friheten att länka till en rad förhoppningsvis inspirerande länkar via min hysteriskt och – tyvärr jämfört med denna – illa skrivna blogg. Ursäkten är alltså ämnet. Peter borde ta upp även det till granskning. Fast jag tvekar att skriva så. Jag vill inte bestämma vad andra skall blogga om. (Bara influera. :-))
http://riksforbundetmotpolitiskkorrekthet.blogspot.se/2014/10/varfor-ar-sverige-mer-engagerat-mot.html
Ojämlikhet är inte off-topic på skrivarens blogg. Det ger jag mig gärna på! 🙂 Dock tar det lite emot att blogga om cancer just nu. Jag har ett starkt minne av att jag bloggat om ämnet för en tid sedan.
Ja, just det. 20 maj 2011. Fasen vad Google är praktiskt! https://peterharold.wordpress.com/2011/05/20/fru-prostata-sade-nagot-klokt/
Bra bloggpost du skrev. Jag känner också att prostatacancer är något som makthavarna anser är ett sett att rensa bort ”köttberget”, åtminstone den manliga delen.
Förlåt, men läste precis detta:http://jhlundell.wordpress.com/2014/10/06/alica-bah-kuhnke-brinner-for-en-ny-slags-demokrati/
Intressant. Det var mycket jag missat. Men jag misstänker att medierna inte problematiserat Alice Bah särskilt mycket. Men medan hon inbillar sig att kultur och demokrati är två ord för att pracka på vänsterflum skall vi andra jobba med ett konkret förslag till konstitutionsförändring så att vi slipper den typen av politik som hon står för.
Peter, angående debattsajter som Flashback så har de ”invaderats” av propagandister som nästan på heltid sprider lögner och desinformation, framförallt på utrikespolitik. De flesta är givetvis pro-USA, det finns några pro-ryska också, men man kan ju fråga sig hur dessa människor har råd eller tid att sitta framför datorn hela dagarna, på som det verkar heltid. Har dessa propagandister inget arbete att sköta eller är de avlönade för detta och helt enkelt gör sitt jobb? Man kan ju undra…Sen huvudfrågan, hur man ska få fler att ifrågasätta medierna, är ju en fråga som borde läras ut mer i skolorna. Källkritik och kritisk granskning av media står väl inte högt upp på schemat och kanske är det så att politiker och makthavare inte är intresserade av medborgare som ställer obehagliga frågor. De flesta verkar acceptera att det man hör på radio och TV eller det som står i tidningen är sant.
Med tanke på att EU-kommissionen avyttrar X antal miljoner Euro för att ”vara aktiv i sociala medier” så är jag bombsäker på att det finns en och annan avlönad propagandist som skriver för andra nationers/organisationers räkning. Det viktiga är ju att man kan verifiera uppgifterna, och även sätta informationen i kontext med andra källor som ger en bra helhetsbild. Med andra ord, dagens nyhetskonsumenter måste göra journalisternas jobb… 😉
När min dotter höll på med sin SO-läxa en gång såg jag att det handlade om medierna. Det stod i texten att det är viktigt med mediekritik, och att man inte skall tro på allt som står i tidningarna, och gav exempel på kändisar som påstods ha gjort ditt och datt. Det stod även att vi i Sverige har fri och obunden public service för att garantera objektiv journalistik. Jag höll givetvis på att få en hjärtattack eftersom denna text var enormt försåtlig. Barnen (eller snarare ungdomarna) får här veta att skvaller i Aftonbladet och Expressen skall man ta med en nypa salt, men om det står någonting där som även SVT och SR säger, då skall man ta det hela som den absoluta sanningen. För jävligt!
Tyvärr lär visst en del av dotterns klasskamrater besöka denna blogg emellanåt, så jag ville inte trigga lärarnas uppmärksamhet eftersom jag vet vad de har för slags ”värdegrund”… Onödigt att jag torskar dotterns betyg.
Israel21 betalar 10 $/h till personer som propagerar Israels ståndpunkter på internet: http://www.dailystormer.com/jews-paying-huge-numbers-of-people-to-put-pro-jew-messages-on-social-media/
Kinas regering betalar 50 öre för varje kommentar på internet som prisar regeringen. Sådana personer kallas 1/2yuan-männen av kineserna.
Under tiden går propagandamaskinen för högtryck i Israel: http://www.youtube.com/watch?v=-x2DFnGI9Ac
Min misstanke är att de som har råd att köpa den amerikanska kongressen också skulle satsa några chekel på att manipulera den svenska oppositionen. Varför skulle annars 96% av bloggosfären inte veta att palestinierna bodde i Palestina när sionisterna började invandra?
”hur få fler att ifrågasätta?” Maktens propagandamaskin förfogar över statskassan samt näringslivets resurser, vilket betyder att de satsar kanske 100 miljarder årligen på att forma våra tankar. Hela samhället är genomsyrat, redan från en människas födsel börjar feminism och mångkultur att predikas och vid begravningen har man inte rätt att få en svensk präst. Behöver jag nämna SR, SVT, Bonnier, Stampen, regering, landsting..osv.
Vi i oppositionen har våra egna skattade slantar att tillgå samt vår egen fritid. Det är myran mot elefanten. Förvisso är fem myror fler än fyra elefanter men ändå…..
Briljant!
Undrar vem som skulle betala mig för att blogga som jag gör. Jag tror jag skulle snarare kunna tjäna pengar på att erbjuda min tjänst att låta bli att blogga. 🙂
Du är nog inte tillräckligt ”farlig” för att härskarna skulle bry sig om att tysta dig.
Men säker kan man inte vara…
😉
Jag kommer alltid på mig själv att i efterhand ha rått sonen till politiskt inkorrekt beteende. Som att spontant reagera på tunnelbanemusikanterna (var är de förresten sedan sommaren?) med att fråga honom att ”ska vi ställa oss upp och sjunga jättefalskt och säga att de måste betala 5 spänn för att få oss att sluta?”
Jag tror att du utgör en av de största farorna såsom gräsrotsgrundare. Jag kanske kan se detta klarare i och med att du och jag består av rena motsatser vad gäller frihetens bevarande eller dödsstöt, om det ultimata valet för individen, hade instiftats i svensk grundlag.
Det är så fjärran att det scenariot inte hade kunnat vara så nära att säpo agerat eller fått direktiv för att oskadliggöra dig. Däremot är jag helt säker på att rätt många röstat ”fel” i och med hur du skrivit för att ge SD mandaten de nu har.
I och med det här är du farlig nog för att smittas med Ebola. Med flit. Hoppas för faan att jag har fel.
Nej, det finns andra sätt att oskadliggöra mig; får jag vara ifred så har jag nog lyckats ta kål på mig själv. Jag verkar ju bara behöva sitta och titta på TV-nyheterna för att bli sjuk! 😉